Unga tjejer mår sämst

Fler under 25 år lever med psykisk ohälsa

1 av 3
NYHETER

Sverige mår allt sämre psykiskt.

Mest ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar. Och sämst mår unga tjejer 15–24 år.

– De tror att det är fel på dem själva, säger suicidforskaren Gergö Hadlaczky.

De två största riskfaktorerna för självmord är tidigare självmordsförsök – samt psykisk ohälsa. Självmordshandlingar sker ­vanligen under inflytande av psykisk sjukdom eller missbruk.

Sedan 90-talet har den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Mest ökade den bland ungdomar i åldern 15–24 – särskilt bland kvinnorna, enligt statens folkhälso­rapport 2013.

De senaste 25 åren har andelen flickor i årskurs nio med symptom på psykisk ohälsa ökat ”oroväckande mycket”, enligt rapporten ”Barn och unga 2013” från Folkhälsomyndigheten.

15-åringar besväras i högre grad av nedstämdhet och sömnproblem i dag än tidigare.

Fler unga i slutenvård

Oro och ängslan var vanligast bland kvinnor i åldern 15–24.  Andelen var 32 procent bland dem jämfört med 14 procent bland jämnåriga män 2009–2011.

– Depression, ångest och självmordsförsök ökar bland både pojkar och flickor, men mer bland flickor. Jag tror att den psykiska ohälsan inte upptäcks i tid och inte behandlas hos ungdomar, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi samt chef för NASP,  Nationellt centrum för suicidforskning och ­prevention av psykisk ohälsa, vid Karolinska Institutet.

Ett annat illavarslande tecken är att allt fler ungdomar vårdas i den psykiatriska slutenvården. 1991–2011 minskade inläggningarna

i slutenpsykiatrin i alla ­åldersgrupper – utom bland ungdomarna.

Självskadar sig mer

Den största patientgruppen är 15–24-åriga kvinnor. Inläggningarna ökade mest bland dem och fördubblades 1992–2010. Orsaker: Ångest och depression.

Ungdomar självskadar sig också i högre grad och sedan 90-talet ökar självskadebeteende mest bland dem – i synnerhet bland unga kvinnor. 2007 var ­nivån som högst, men är i dag fortfarande betydligt högre än på 90-talet.

Skärskadorna utgör endast 5–7 procent av självskadorna bland ungdomar. Vanligast är förgiftning från läkemedel och även alkohol.

Vården för depression, ångest och missbruk ökade parallellt med den för självskador.

Söker inte hjälp

Stress och traumatiska livshändelser kan försämra den psykiska hälsan.

– Allt som upplevs som traumatisk kan vara riskfaktorer. Traumatiska upplevelser i barndomen är starkt kopplade till psykisk ohälsa i vuxen ålder. Ju fler barndomstrauman, desto högre självmordsrisk, säger Gergö Hadlaczky, forskare och biträdande chef för NASP.

I dag löper ungdomar med psykiska problem att gå längre tid utan diagnos och behandling än övriga. En orsak är att de är sämre på att söka hjälp.

– De tror att det är fel på dem själva. Om problemen framstår som olösliga, så riskerar deras psykiska hälsa att försämras ytterligare, säger Gergö Hadlaczky.

FAKTA

Fördubblades mellan 1992-2010

1992–2010 fördubblades andelen kvinnor i åldern 15-24 som blev in­lagda i den psykiatriska slutenvården – från 400 till 800 per 100 000 individer.

2009–2011 vårdades varje år i genomsnitt 275 av 100 000 kvinnor 15–24 år för självskadebeteende på sjukhus – jämfört med 167 per 100 000 år 1991. 

2009–2011 vårdades i genomsnitt 1 665 kvinnor i åldern 15–24 samt 735 jämnåriga män per år för självskadebeteende i slutenvården.

Antalet nya diagnoser av borderline/IPS fördubblades bland kvinnor 18–34 år – från 1 600 till 3 500 mellan 2006 och 2012.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till [email protected]

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP

ARTIKELN HANDLAR OM