Ökad risk bland ungdomar med aktivitetsstöd

NYHETER

Ungdomar 19-23 år med aktivitetsersättning har kraftigt förhöjd risk för självmord och självmordsförsök.

Störst är risken för dem med psykisk diagnos. 

Deras självmordsrisk är fyra gånger högre - än för unga utan aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättning bland unga motsvarar vad som tidigare kallades förtidspension.

I våras kom SOU-rapporten "Unga vuxna med aktivitetsersättning - risk för suicid och suicidförsök".  Syftet var att undersöka självmordsrisken bland 19-23 -åringar med aktivitetsersättning, jämfört med dem utan.

Studien gjordes i tre kohorter: de som bodde i Sverige 1995, 2000 samt 2005.

Under perioden fördubblades antalet unga vuxna med aktivitetsersättning. De psykiska diagnoserna ökade mest, främst autismspektrum- och hyperaktivitetsstörningar.

Psykisk diagnos

Tre av fyra ungdomar med aktivitetsersättning hade en psykisk diagnos.

SOU-rapporten visar att:

Risken för självmord är fyra gånger högre - och risken för självmordsförsök tre gånger högre - för unga med aktivitetsersättning i psykisk diagnos (2005) - än för unga utan ersättning (inom de fem efterföljande åren).

För dem med aktivitetsersättning i somatisk diagnos sågs däremot nästan ingen riskökning för självmord jämfört med dem utan ersättning, däremot var risken för självmordsförsök fördubblad.

”Vi behöver bättre rutiner”

Resultaten är justerade för kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå, tidigare självmordsförsök, samt suicidförsök eller självmord hos föräldrarna.

Kristina Alexanderson är professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet och ansvarig för SOU-rapporten.

Hon säger att några förklaringar kan vara att den suicidprevention som finns inte passar unga så bra eller inte används i tillräckligt stor utsträckning. Att den psykiska sjukligheten kan ha ökat bland unga med aktivitetsersättning. Aktivitetsersättningen kan i sig också vara riskfaktor.

– Vi behöver bättre rutiner och verktyg för att följa upp de här ungdomarna och se om de behöver fler eller andra insatser. Möjligen behöver de mer psykiatrisk kontakt, säger hon.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till [email protected]

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP

ARTIKELN HANDLAR OM