Breivik, finns han?

NYHETER

OSLO. Gemenskapen var innerlig på söndagsförmiddagen, när fem miljoner nordmenn mindes terrordådet den 22 juli ett år tidigare och sörjde sina 77 bortgångna döttrar och söner, män och kvinnor.

Staffan Heimerson tillbaka på Utøya efter ett år.

Men en person var helt frånvarande: Huvudpersonen, den hatfyllde terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik.

Hans namn förekom i dag inte i talen i Domkirken, inte vid minneshögtiden vid den sprängda regeringsbyggnaden, inte i intervjuer med statsminister Stoltenberg i TV, inte i minnesreportagen i Aftenposten och Dagbladet.

Breivik är för dagen bortraderad. Namnet ger dålig smak.

När dådet någon gång omnämndes var det bara med beteckningen ”gärningsmannen”. Och för Breivik, som hävdar att han har politiska följeslagare, var

situationen än värre:

Ingenstans i det stora landet gjordes ens en minimal minnesmanifestation för honom. Inte ett höjd plakat, inte en fascistiskt knuten näve till stöd för mannen som sade sig vara patriot och handla i nationens och rasrenhetens namn.

Breivik står där avslöjad som en looney, en sjuk ensamvarg.

Men i Ila fengsel, forvarings- og sikringsanstalt i Bærum,  längs E 18 riktning Sverige, några mil utanför den norska huvudstaden, fick Brevik, klädd som fånge, följa den soliga förmiddagens minneshögtider.

Ingen vet vad Breivik - en narcissistisk übermensch - tänkte medan han på TV följde de värdiga arrangemangen, fyllda av sorg men också av kärlek till livet. Vittnesmålen och talen - från statsministern och biskopen, den trinde Kongen, som för ett år sedan visade att han kunde gåta offentligt, polischefen, Gro Harlem Brundtland och SSU-ledaren som förlorade sina medlemmar på Utøya.

SSU-ledaren Eskil Pedersen talade om hur gärningsmannen valde vapen. Men det norska samhället svarade med demokrati. Mera demokrati.

Breivik har flera gånger under rättegången sagt att han har hundratusentals gelikar ute i världen. Han säger, att han mottagit hundratals brev från människor som uttrycker sin beundran för honom och tycker att det han gjorde var helt rätt. Svenska familjer ska ha sagt "sköt om dig" och 16-åriga flickor ska ha uttryckt sin kärlek till massmördaren.

I samband med rättegången hävdade en av den vapenbesatte Breiviks fyra försvarare att han av handskrivna anteckningar som Breivik har författat i cellen förstått, att det har skapats ett ryskt nätverk av personer som stöder Breivik.

Om det i dessa uppgifter finns någon sanning - eller om de bara är foster i Breiviks hjärna - så finns i dag inte minsta tecken på att någon enda i världen känner för Breivik eller omfattar hans besatthet.

Framför sin TV i sin säkerhetscell i Ila måste Breivik rimligtvis ha tänkt: ”Vilken helvetes loser jag är.”

Läs mer om terrordådet i Norge