Därför ska du bry dig om USA-valet

NYHETER

Världsekonomin hackar betänkligt. Iran är på väg mot kärnvapen. Risken är stor att inbördeskriget i Syrien spiller över i en storkonflikt.

Sällan har det varit viktigare vem som sitter i Vita huset och styr världens enda supermakt.

Världens mäktigaste man kan inte fixa allt men han kan vara skillnaden mellan krig och fred.

Aftonbladets Wolfgang Hansson.

Efter månader av kampanjtal, insamlingsmöten och tv-sända debatter är det dags för final i världens viktigaste popularitetstävling.

De två finalister är klara. Nu ska en av dem röstas ut.

Mitt Romney är republikanernas nödlösning.

Åtminstone var han det fram till den första presidentdebatten då han plötsligt slog igenom och visade presidentkvaliteter. Kandidaterna de flesta republikaner velat se bidar sin tid. De vill inte ställa upp mot en sittande president. I modern tid har det bara hänt två gånger att en sittande president förlorat valet, George H Bush och Jimmy Carter.

Men Obama står inför en lika svår uppgift som Romney. Inte sedan Franklin D Roosevelt har en president blivit omvald med en arbetslöshet på över 7,2 procent.

Inte konstigt att ställningen mellan de båda kandidaterna är så jämn.

Ekonomin är nästan alltid den viktigaste frågan när amerikaner bestämmer sig. En sanning som gäller extra mycket det här valet.

Den värsta finanskrisen sedan 30-talets depression landade i Obamas knä inför flytten till Vita huset. Ett antal av hans löften från den förra valrörelsen har i praktiken varit omöjliga att infria.

Därför är det extra svårt att utvärdera hans fyra år i Vita huset. Har han varit en bra eller dålig president?

För de väljare som blivit arbetslösa eller fått se sina löner sjunka spelar det inte så stor roll. De vill ha en förändring. Men finns det något som säger att Romney ska lyckas bättre?

Republikanen ger inga detaljer om hur han ska finansiera sina skattesänkningar eller fixa de tolv miljoner jobb han utlovar. Det är uppenbart att hans siffror inte går ihop. Romneys politik bygger på en glädjekalkyl. Men han kommer undan med det tack vare en stark teflonkvalitet.

Valet handlar i grunden om två skilda visioner.

Obama vill använda staten för att hjälpa i gång ekonomin. Investeringar i vägar, broar, utbildning och annan infrastruktur ska skapa jobb och dessutom locka privata företag att göra investeringar som leder till ännu fler jobb. Staten ska agera draglok.

Han menar att vissa skattehöjningar är nödvändiga för att upprätthålla något som åtminstone liknar konturerna av ett skyddsnät. De rika ska bidra mer.

Mitt Romney vill ha så lite statlig inblandning som möjligt. Genom att kraftig sänka skatterna tror han att amerikanerna ska börja våga shoppa igen och företagen investera. När de ekonomiska hjulen börjar rulla så ger det mer skatteinkomster som delvis kompenserar för sänkningarna.

Han vill kraftigt skära i de statliga utgifterna och avskaffa den allmänna sjukförsäkring som Obama infört.

Problemet med Mitt Romney är att veta vad han egentligen tänker göra. I en rad frågor har han bytt åsikt jämfört med för tio år sedan då han blev guvernör i Massachusetts. På så vis är han sin egen värsta fiende.

Hur ska väljarna veta vilken Romney det är de skickar till Ovala rummet?

Guvernör Romney införde en allmän sjukförsäkring som stått modell för den Obama lanserat i hela USA. 2002 var han en anhängare av kvinnans rätt att själv välja om hon ville göra abort eller inte i händelse av oönskad graviditet. Han var för stamcellsforskning.

Presidentkandidaten Romney hävdar att det är ok för en delstat att införa allmän sjukförsäkring men inte för den federala regeringen. Han vill förbjuda aborter utom i extrema fall och han är emot pengar till stamcellsforskning.

Det är lätt att få intrycket att Mitt Romney anpassar sitt budskap till vilket ämbete det är han söker. Att han säger vad som krävs för att bli vald.

Om ekonomin är nummer ett för amerikanerna så är USA:s utrikespolitik det viktigaste för resten av världen som inte kan rösta i valet. Obama är mycket mer populär utomlands än i USA. Många minns med fasa hur USA solokörde under föregångaren George W Bush.

Bush vann valet 2 000 med en hårsmån. I själva verket var det Högsta domstolen som utsåg honom. I dag undrar alla vad som hänt ifall Al Gore i stället segrat. Hur hade USA då agerat efter terrorattackerna 2001?

Bush var utrikespolitiskt helt oerfaren. Han startade två krig. Irakkriget har Obama avslutat. USA lämnar Afghanistan 2014.

Obama har accepterat att låta USA inta en mindre framträdande roll på världsarenan.

Romneys mantra är att USA måste uppträda tuffare på den internationella scenen. Peka mer med hela handen. Det är svårt att tolka det på annat sätt än som en återgång till mer av Bushs utrikespolitik. Med en person vid rodret som är lika internationellt oerfaren som Bush var.

Mer än ett dussin av Romneys utrikespolitiska rådgivare jobbade även åt George W Bush

Om det betyder större risk för krig mot Iran eller att amerikanska trupper sänds till Syrien är omöjligt att säga. Men verbalt låter det som världen kan bli en mer osäker plats med Romney jämfört med Obama.

FAKTA

Det här betyder valet för svenskarna

Plånboken

Lyckas Romney få i gång de ekonomiska hjulen så kan ett val av honom göra att Europa tar sig snabbare ur sin skuldkris. I förlängningen innebär det minskad arbetslöshet i Europa.

Funkar inte Romneys medicin då drar statsskulden i väg ännu mer och den hjälp EU behöver uteblir.

Med Obama lunkar det förmodligen på som tidigare. I bästa fall är de fallande arbetslöshetssiffrorna en indikation på att USA är på väg att kravla sig upp ur sitt djupa hål.

Världsfreden

Romney vill att USA uppträder tuffare mot länder man inte är sams med. Han vill satsa 2 000 miljarder extra på försvaret under tio år.

När det gäller Iran som är på väg att skaffa sig kärnvapenkapacitet hotar Romney öppet med att anfalla. Under honom skulle Israel se att man har friare händer att attackera Iran.

Frihandel

Om Romney gör allvar av sitt hot att förklara Kinas som manipulator av sin valuta innebär det början till ett handelskrig mellan USA och Kina.

Obama står för mer av samarbete och mindre av konfrontation.

Klimathotet

Romney kommer inte att gå med på att begränsa de amerikanska koldioxid-utsläppen. Därmed går det i praktiken inte att hejda jordens uppvärmning. Men inte heller Obama lär kunna göra så mycket eftersom inte ens alla hans egna partikamrater är beredda att ta till lagstiftning.