Experten: Här är klippet som avslöjar Trumps lögn

1 av 8
NYHETER

Donald Trump ljuger så att han tror på sig själv – oftast.

I nattens debatt avslöjade sig presidentkandidaten med en klassisk lögngest när veckans mest omdiskuterade ämne diskuterades.

– Under uttalandet sluter han ögonen och rycker på axlarna. En liten, men väldigt tydlig gest, säger kroppsspråksexperten Henrik Fexeus.

Under nattens presidentkandidatsdebatt i USA var Donald Trumps skandalösa uttalanden från 2005 i fokus. Trump uppgav då att han kunde kyssa kvinnor och ta på deras kön bara för att han var känd – vilket beskrivits som att han utan motstånd kunnat genomföra sexuella övergrepp på kvinnor.

Från programledaren Anderson Cooper fick Trump frågan om han någonsin gjort det.

Under debatten svarade Trump undvikande att det bara var ”omklädningsrumssnack”. Men när Anderson Cooper pressade Trump kom gesten som kan ha avslöjat Trump, enligt kroppsspråksexperten Henrik Fexeus.

Ställer samma fråga

På drygt 20 sekunder ställer Cooper frågan om Trump begått övergreppen – utan att få ett tydligt svar.

– Då händer något väldigt intressant, nämligen att Trump för första gången i sin valrörelse uppvisade ett tydligt symboliskt skeende som med största sannolikhet betyder lögn, säger Henrik Fexeus.

Forskning av den ansedda psykologen Paul Ekman har visat att personer som varit i stånd att ljuga för en kort stund slöt ögonen för att stänga ute världen och samtidigt höjde lätt på axlarna, som en axelryckning för att bagatellisera det de säger. Nästan alltid for man då med osanning, enligt Paul Ekmans forskning.

När Trump pressas av Anderson Cooper kommer det som taget ur lögnmanualen.

– Det syns att det är jobbigt för honom att säga det. Dessutom gör han den klassiska lögngesten. Han sluter ögonen under hela uttalandet och rycker på axlarna, säger Henrik Fexeus.

Han fortsätter:

– Om Trump alltid hade gjort sådär hade det inte betytt något. Men jag har tittat på honom med lupp under hela hans kampanj och det var första gången han gjorde en sådan klassisk lögngest och det var i en situation där han var otroligt pressad och försökte komma undan att svara på frågan.

Fexeus är inte den enda kroppsspråksforskaren som specialstuderat presidentkandiaterna under kampanjen. Den vedertagna åsikten är annars att Trump nästan aldrig själv anser att han ljuger – även när han alldeles uppenbart far med osanning.

Hur förklarar man att Trump gång på gång tidigare direkt ljugit utan att det synts?

– Lösningen på det är egentligen det som Hillary Clinton ofta säger, att det verkar som att han lever i sin egen fantasivärld. Man är överens om att när Trump säger de här sakerna, hur osanna de än är, är en så passionerad och känslomässig person att när han säger dem så finns inget i hans uttalanden som tyder på att han inte tror på dem själv, säger Henrik Fexeus.

Lurar sig själv

Normalt sett när politiker pratar om saker de i själva verket inte är säkra på brukar de, som Hillary Clinton i går, använda fraser som ”förmodligen är det så att” eller ”det finns anledning att tro att”, enligt Fexeus. Clinton använde ett liknande språk när hon påstod att Ryssland sannolikt låg bakom nätattacker mot Demokraterna och att man i Ryssland vill se Trump som president.

I Trumps fall behövs sådana knep inte i vanliga fall.

– Man har tittat minutiöst och på mikroskopiska förändringar i hans ansiktsmuskulatur och hur tonläget i hans röst förändras och sådana omedvetna förändringar när vi säger något som inte riktigt stämmer. Men det verkar som att när han kommer med totala osanningar så verkar det som att Trump själv köper dem. Han går på det han själv säger, vilket är ganska praktiskt för människor i hans situation.

Men här kan man säga att han inte lyckades lura sig själv?

– Ja, här visste han för väl vad svaret var. Men han visste också att det var ett svar han inte kunde ge.

Sannolikhet just nu att bli president:

Clinton: 71,4%   Trump: 28,6%

Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.

Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).

Sammanställning: Johan Furusjö

  Presidenter – och maktsugna kandidater