Här kan tredje världskriget bryta ut

1 av 6 | Foto: Stefan Jerrevång
Fästningen på andra sidan floden i ryska Ivangorod.
NYHETER

NARVA. Ryskspråkiga Narva i Estland har pekats ut som platsen där tredje världskriget kan bryta ut.

Nu fäster stadens befolkning sitt hopp till Donald Trump.

– Han är lurig, men bättre än den elaka gamla "babusjkan" Clinton, säger Sergey, 55.

För en besökare är det lätt att tro att man passerat gränsen långt innan man är framme.

Krigsmonumenten, bostadshusen, fabrikerna som varit övergivna så länge att de nästan har smält ihop med det novembergråa landskapet.

Allt för tankarna till Ryssland.

Lägg där till människors syn på världen och skillnaden mot den västvänliga huvudstaden Tallinn kunde inte bli större.

Ändå befinner vi oss fortfarande i Estland och EU. Och gränsen, som löper längs den svarta flodfåran som skiljer Narva från systerstaden Ivangorod, är en av världens mest spända.

Läget är så känsligt att många tror att ett tredje världskrig kan bryta ut just här.

En stilla höstdag är det svårt att tro på den tidigare Natochefen Anders Fogh Rasmussens ord. Att Narva och de ryskspråkiga områdena i Baltikum skulle kunna vara nästa mål för den ryske presidenten Vladimir Putins "gröna män", elitsoldaterna utan beteckningar som dök upp från ingenstans på Krim 2014. Något som skulle starta en konflikt mellan Ryssland och Nato som i värsta fall kan eskalera till ett kärnvapenkrig.

"Njet"

Den blivande amerikanske presidenten Donald Trump har satt skräck i Estland med sitt tal om att Nato är "föråldrat". Litauens utrikesminister varnade nyligen för att Putin kan vilja testa Trump just här redan innan han tillträder den 20 januari.

Men folket i Narva är knappast rädda för Putin.

Njet. Självklart inte! Jag är mer rädd för Estland, säger ryskspråkiga föräldralediga förskolläraren Natalia Konstatinova, 27.

Hon talar en stund om spänningarna mellan ester och ryssar. Hur svårt det har blivit att passera gränsen. Om släktingar i det gamla hemlandet, som inte längre får visum hit.

– Min syster flyttade dit, men för mig är Ryssland för… stort. Det är kluvet, Narva är min hemstad och Ryssland mitt hemland.

Foto: Stefan Jerrevång
Natalia Konstatinova, 27.

Nära till Rysland – mentalt och geografiskt

Några gamla tanter rör sig mödosamt fram längs floden. Affisherna utanför köpcentret lockar med DJ:s från Moskva.

Skulle Nato vara beredd att riskera ett tredje världskrig för Narva?

Trumpanhängaren och republikanen Newt Gingrish spädde på oron i Estland ännu mer när han kallade landet för "Sankt Petersburgs förorter".

Ett uttalande som kanske smärtade extra mycket för att det åtminstone delvis är sant.

Den ryska miljonstaden ligger bara tretton mil från Narva medan avståndet till Tallinn är nästan det dubbla. Människor tittar på rysk tv, matas kväll efter kväll med Kremlfiltrerade åsikter. Samtidigt pekar opinionsundersökningar på att en majoritet av de ryskspråkiga trots allt vill stanna i det rikare Estland.

Valet av Trump till amerikansk president har fått Natalia Konstatinova att hoppas att hon ska slippa behöva välja.

– Om jag hade kunnat skulle jag också ha röstat på honom. Han kommer att förbättra relationen mellan USA och Ryssland och det betyder jättemycket för oss i mitten.

”Hoppas raketerna flyger över oss”

Det var Stalin och Brezjnev som lockade människor till Narva, i sina försök att “förryska” Sovjetunionen. Här, fick folket veta, fanns fabrikerna och jobben. Här fanns framtiden.

Nu har landet de föddes i upphört att existera. Och enligt Amnesty saknar uppemot 80 000 av Estlands ryskspråkiga fortfarande helt medborgarskap.

De är – liksom den 55-årig elektrikern Sergey – statslösa.

– Titta, säger han och håller upp ett grått pass med titeln “Alien citizen”. Jag flyttade hit från Sankt Petersburg med mina föräldrar 1972. Nu kräver man att jag ska lära mig estniska för att bli medborgare. Det är omöjligt för någon som är så gammal som jag, säger Sergey, som inte vill uppge sitt efternamn.

I händerna har han kassar med bröd, kex och kakor. Varor som han köpt billigt på den ryska sidan sedan EU:s sanktioner fått den ryska rubeln att falla.

Liksom alla andra vi möter i Narva hoppas Sergey på Trump.

– Han är lurig, men bättre än den elaka gamla babusjkan Clinton. Hon ville ha krig med Ryssland. Men visst, kanske råkar Trump och Putin i luven på varandra. Då hamnar vi i stormens öga.

Han pekar mot himlen och skrattar.

– Vi får hoppas att raketerna flyger rätt över oss.

Foto: Stefan Jerrevång
Sergey, 55, och dottern Olga, 27.

Vem sida står du på?

Det finns en fråga som bränner under ytan i Estland. Som skymtar bakom talet om språkkrav och gränsbestämmelser och medborgarskap. Som får politiker i Tallinn att nervöst vakta sin tunga.

Det handlar om den ryskspråkiga minoriteten och dess lojaliteter.

Om fienden kommer, vems sida är du då på?

”Putin kommer inte tillåta ett tredje världskrig”

Andrey Smirnov, 16, står nere vid floden, i skuggan av de båda borgarna. Den på Narvasidan, som byggdes av danskarna på 1400-talet och sedan förstärktes av svenskarna och den i Ivangorod, som är nästan lika gammal.

– Om Putin ville så kan han ta Estland direkt. Men han kommer inte att tillåta något tredje världskrig.

Han lägger armen om flickvännen Anastasia Kuptseva, 15. Blickar bort över vattnet, mot “Vänskapsbron” som förbinder de båda länderna.

– Fast om kriget ändå kommer... då är vi med Ryssland.

  Det ryska hotet