Nya regler ska stoppa vinstjakt

Socialdemokraterna presenterar nytt förslag inom skolsektorn

NYHETER

Socialdemokraterna vill stoppa vinstjakten inom skolsektorn.

Ett nytt mått för bemanning ska hindra vinstdrivande bolag att dra ner på personal för att tjäna pengar.

– Ska man delta på den här marknaden ska man bidra till en bra välfärd, säger partiledaren Stefan Löfven.

Stefan Löfven och Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade på morgonen hur man vill minska vinstjakten i den svenska skolsektorn.

Vägen dit ska bland annat gå genom skärpta bemanningskrav för personal.

– Vi vill ha ett personalkostnadsmått. Fristående skolor får hålla sig till att inte dra ner på personal eller lönenivå jämfört med kommunala skolor, säger Löfven.

Tanken är att det nya måttet ska hindra vinstdrivande bolag att skära ner på personal för att tjäna pengar.

Enligt Löfven ska bemanningen i skolorna följas upp bland annat av Skolinspektionen. Skolhuvudmän som missköter sig ska inte kunna bedriva verksamhet, menar S.

– Skolor som inte håller sig till uppsatta bemanningskrav får stänga igen, säger Löfven.

Kommunal bemanning ska styra

Riktmärke för bemanningen ska styras av de kommunala skolornas antal lärare per elev. Och den som bedriver skolverksamhet ska tvingas vara långsiktig i sitt ägande, minst tio år.

Under presskonferensen presenterade S-topparna dessutom en granskning, som genomförts tillsammans med Riksdagens utredningstjänst, av landets vinstdrivande fristående skolor på grund- och gymnasienivå.

Slutsatsen man drar är att bolagen drar in en stor del av sina vinster genom att minska på antalet lärare. Något som Stefan Löfven framhöll kommer att förhindras om S vinner valet i höst.

– Guldruschen är över. Ska man delta på den här marknaden ska man bidra till en bra välfärd.

Är det alltid så att en lägre andel lärare innebär en sämre utbildning?

– Det finns många faktorer som påverkar utbildningen. Det vi har påvisat är att de här stora skolföretagen konsekvent har lägre lärartäthet än de kommunala och med det skapar man vinst, säger Löfven.

Flera av skolorna som nämns i er undersökning har goda resultat i fråga om betyg till exempel. Vad har det då för betydelse om de gör bra resultat trots lägre lärartäthet?

– Det är många faktorer som påverkar förstås. Det kan också vara socioekonomisk bakgrund till exempel, vi har ju en väldigt segregerad skola. Det är en viktig faktor.

"Lärartäthet, för enkelt mått"

Enligt Claes Nyberg, VD i Friskolornas riksförbund, är det att göra det för enkelt för sig att enbart titta på lärartäthet. Han menar att det kan finnas förklaringar så som att man i friskolor till exempel har frigjort lärartid genom att minska lärarnas administrativa börda.

– Varför är det så att de kommunala skolorna görs till norm, när de uppenbart i dag har lägre kvalitet? säger han.

– Man måste titta på vad man åstadkommer och vilket kvalitet man har. Det borde gälla alla skolor. Skulle det finnas en friskola som inte håller hög kvalitet, oavsett hög eller låg lärartäthet, så är det de ska få nedslag på.

Statsministerkampen

■ ■ Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S) kämpar om statsministerposten.

■ ■ Med bara några veckor kvar till valdagen har tempot och tonläget skruvats upp.

■ ■ Aftonbladets politiska reportrar Anette Holmqvist och Pär Karlsson följer kandidaterna på nära håll.

■ ■ Följ deras rapporter här.

ARTIKELN HANDLAR OM