Löfvens alternativ i regeringsbygget

1 av 5
NYHETER

Allt pekar mot att Stefan Löfven blir ny statsminister.

Men alternativen han har för att bilda regering är kniviga – och det mesta lutar till en början mot en svag S-MP-regering, enligt experterna.

– Det kommer inte att bli lätt. Att få igenom budgeten är oändligt trassligt framöver, säger statsvetarprofessor Jonas Hinnfors.

Mandatfördelningen i riksdagen.

Riksdagen har 349 ledamöter. För att bilda en majoritetsregering krävs minst 175 mandat.

Aftonbladet listar vad Stefan Löfven har att laborera med för att bilda en stabil majoritet. Två professorer i statsvetenskap, Jonas Hinnfors och S-märkta Ulf Bjereld, får bedöma sannolikheten för alternativen.

Löfvens alternativ:

Löfven har redan uttalat att han ser MP som en naturlig samarbetspartner. Vi utgår därför från att MP finns med i alla konstellationer Löfven överväger.

1. S + MP + V + C, 182 mandat

Inte särskilt troligt.

Bjereld: C kommer inte vilja ingå i en S-regering med omedelbar verkan. De har låst sig så väldigt starkt i blockpolitiken, och sagt så tydligt att det här skulle vara omöjligt, att de inte skulle ha förtroende bland väljarnaom de över en natt skulle ändra ståndpunkt. Men det är inte omöjligt en bit in i mandatperioden.

Hinnfors: Alliansen kommer bestå fram till budgeten, men på sikt troligen inte hålla under mandatperioden, även om den kanske återbildas inför nästa val. Jag tror på sikt att C kan se det som oemotståndligt att, beroende på vad man erbjuds, få ta nationellt ansvar och samtidigt få realpolitiskt inflytande, kunna vrida politiken mer mot mitten, i synen på vinster i välfärden och den privata delen av offentliga sektorn.

– Tänker Löfven i flera drag framåt är det dock osannolikt att han från början tar in V i en regering, eftersom det skulle innebära problem längre fram, i möjligt samarbete med C eller FP.

– S har varit nära C regionalpolitiskt och i synen på offentlig sektor. Nu har C blivit mer liberalt, men samtidigt tagit upp mer av de gröna frågorna.

2. S + MP + V + FP, 178 mandat

Inte särskilt troligt.

Bjereld: FP kan liksom C inte heller byta bana och plötsligt vilja ingå i en S-regering. Och med Björklund som ledare skulle det vara särskilt svårt. Jag tror dock FP kommer byta partiledare under 2015, senast 2016, och därefter kan möjligheterna öka.

Hinnfors: Av samma anledning som ovan är det osannolikt att S bildar regering med V. Men S har traditionellt stått nära FP. Alternativ 1 och 2 är ungefär lika sannolika. Möjligen står FP närmare S, med feminismen och synen på tjänstemannafokuserad välfärdsstat. Det kan också hänga på partiledaren hos FP. Efter Björklund kan någon mer socialliberala komma.

3. S + MP + C + FP, 179 mandat

Möjligt – efter en tid.

Bjereld: Möjligen på lång sikt, men inte till en början.

Hinnfors: Det är tänkbart efter en tid. Men problemet med en sådan här mittenregering är att den blir sårbar. Man riskerar ett tvåfrontskrig mot V vänsterut och mot M och SD högerut.

4. S + MP + V + KD, 177 mandat

Inte troligt.

Bjereld: Än mer orealistiskt än samarbete med C eller FP, eftersom KD ligger än mer bort till höger.

Hinnfors: Egentligen står inte KD så fruktansvärt långt borta från S. De har vaxat sig långt från sin forna position, men det finns nog en inbyggd tveksamhet inom S och MP mot KD:s syn på feminism och familjpolitik.

5. S + M, 198 mandat, eller S + MP + M, 222 mandat

Inte troligt.

Bjereld: De ligger längst ned på listan av möjliga konstellationer med allianspartierna. Särskilt inte nu när Fredrik Reinfeldt meddelat sin avgång. Nu måste den processen få ha sin gång.

Hinnfors: Det är minst sannolikt eftersom M har sitt partiledarbyte att tänka på nu. Ser man till europeiskt politik är det dock inte totalt unikt att socialdemokrater och moderater samarbetat i ett nationellt ansvarstagande, om ekonomin början slira samtidigt som SD gjort ett starkt val.

6. S + MP + SD, 186 mandat

Omöjligt.

Bjereld: Finns inte på kartan. Det är ett annat universum.

Hinnfors: Det är alldeles, alldeles fullständigt uteslutet. Det finns alldeles för starkt ideologiskt motstånd. Men man kan tänka sig att något parti någon gång börjar vackla, som bland missnöjda kommunpolitiker. Linjen Reinfeldt har haft har inte varit helt okontroversiellt inom M, och man får se efter partiledarbytet vilken riktning partiet tar.

7. Minoritetsregering S + MP, 138 mandat

Det troligaste alternativet.

Bjereld: Jag tror vi får en minoritetsregering bestående av S och MP, och i andra hand även V. Den kommer att hanka sig fram. Visar det sig inte gå kommer den kompletteras med något av extrapartierna, C eller FP. Fungerar inte det blir det extraval.

Hinnfors: För V är det en rätt jobbig situation. Skulle man erbjudas plats i regering skulle det vara en enorm framgång, men i samarbete med C eller FP riskerar man offra sin nyckelfråga om vinster i välfärden.

Därför tror jag Löfven tänker i flera drag framåt och håller V utanför regering, samtidigt som man försäkrar sig stöd från V.

– Det kommer bli en skakig färd från början. I vissa frågor får man samarbeta åt vänster, i andra mer åt höger. Att få igenom budgeten är oändligt trassligt framöver.

På sikt kan man komma att ta in C eller FP.

FAKTA

Preliminär mandatfördelning

V  21

S  114

MP 24

C  22

FP 19

KD 17

M 84

SD 48

Källa: Valmyndigheten.

Svår höst väntar för den nya regeringen

Valet var bara början.

Nu börjar den långa snåriga vägen för den nya regeringen.

Och med Sverigedemokraterna som vågmästare i den nya riksdagen väntar flera ödesomröstningar under hösten.

15 september

Avgående statsministern Fredrik Reinfeldt (M) väntas lämna in sin avskedsansökan till talmannen Per Westerberg (M) redan i dag. Talmannen inleder därefter samtal med partiledarna och väntas erbjuda Stefan Löfven (M) att bilda regering.

Regeringsbildning

Stefan Löfven inledde samtal om ett regeringssamarbete med Miljöpartiet redan innan valet, genom att peka ut dem som "naturlig samarbetspartner". Även Vänsterpartiet har nämnts i förhandsspekulationerna. Nu kommer samtalen att intensifieras och konkretiseras. Ministerposter ska fördelas och motsättningar i en rad avgörande frågor måste lösas. Särskilt hårda lär förhandlingar bli med vänsterledaren Jonas Sjöstedt om Stefan Löfven ska kunna säkerställa stöd från V utan att erbjuda en regeringsplats i utbyte.

29 september: Talmansval

Den nyvalda riksdagen samlas för första gången och väljer en ny talman.

30 september: Riksmötets öppnande

Första tillfället för talmannen att föreslå Stefan Löfven som statsminister.

2 oktober: Statsministerval

Första tillfället för riksdagen att rösta om den statsministerkandidat som talmannen presenterat och det första av höstens ödesval för en ny S-ledd regering. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna säger nej till förslaget är regeringskrisen ett faktum.

3 oktober: Regeringsskifte

Stefan Löfven håller sin regeringsförklaring och presenterar sina ministrar: sannolikt blir det en rätt svag minoritetsregering med bara S och MP som totalt samlar 138 mandat. Samma dag hålls konselj på slottet där den nya regeringen träffar kungen. Allt detta förutsätter dock att Stefan Löfven godkänts av riksdagen som statsminister. Regeringsskiftet kan dessutom komma att senareläggas om förhandlingarna med Miljöpartiet och Vänsterpartiet drar ut på tiden.

4 oktober till 16 november: Budgetförhandlingar

På ett par korta veckor ska de nya de nya regeringspartierna komma överens om en gemensam budget. Förhandlingarna väntas bli extra svåra eftersom S och MP står mycket långt från varandra i en rad centrala frågor som vinster i försvaret, välfärden, energipolitiken och en rad infrastrukturfrågor.

17 november: Höstbudgeten

Sista dagen för den nya finansministern att lämna in höstbudgeten.

December: Budgetomröstningen

I början av december röstar riksdagen om höstbudgeten, den stora ödesomröstningen för regeringen Löfven. Om Sverigedemokraterna röstar för alliansens gemensamma budgetförslag kommer den nya S-ledda regeringen inte att kunna få igenom sin budget och är därmed i praktiken helt maktlös. Då är regeringskrisen ett faktum. Antingen får då talmannen utse en ny statsministerkandidat eller också utlyses nyval.