Ödet styr väljarna

Vart tredje val påverkas av oväntade händelser

Foto: ap
rysk invasion Ryska trupper invaderar Tjeckoslovakien den 21 augusti 1968 och skapar politisk debatt i Sverige. Liksom andra plötsliga händelser kan det ha påverkat utgången i riksdagsvalet.
NYHETER

Döende kungar, bankrån och spionaffärer.

Oväntade händelser påverkar valresultaten oftare än du tror.

Det sker i vart tredje riksdagsval.

Tio svenska soldater mördas i bakhåll i Afghanistan. Kistor flygs hem. Statsbegravning. Landssorg. Ett tänkbart scenario som kan vända upp och ner på årets valrörelse.

Plötsligt har politikerna inte längre en chans att berätta hur de vill ändra Sverige. Alla tidningar och tv-kanaler fokuserar på något helt annat än partiernas valmanifest.

”Svårt avgöra påverkan”

Det har skett om och om igen. När länder invaderats några veckor före valet, politiker avslöjats som dataspioner eller när kungar legat på dödsbädden. Antingen har valrörelserna stannat av helt och hållet, eller fokuserats på en enda fråga, under en längre eller kortare tid.

Sedan 1952 har svenskarna valt ny riksdag 18 gånger. Sex gånger – 1952, 1968, 1973, 1988, 2002 och 2006 – har oväntade händelser inträffat som påverkat valresultaten.

Peter Esaiasson.

Exakt hur mycket händelserna påverkat valresultaten är svårt att beräkna, eftersom det man vill jämföra med – valresultatet om inte den oväntade händelsen hade inträffat – aldrig blev verklighet. Men några skattningar har gjorts, till exempel visar det sig att Folkpartiets spionskandal sänkte partiets valresultat med drygt en procentenhet, enligt statsvetarna Sören Holmberg och Henrik

Oscarsson. I andra fall är det svårare att ge besked:

– Det är extremt svårt att avgöra, säger statsvetaren Peter Esaiasson om vad invasionen av Tjeckoslovakien 1968 innebar för valresultatet.

Kungens död

Ett annat exempel är när kung Gustaf VI Adolf dog dagarna före valet 1973. Valrörelsen gick i stå när allt intresse fokuserades på kungens dödskamp. I valet fick Socialdemokraterna något högre siffror än i opinionsmätningarna:

– Kungens död ansågs ha bidragit till en känsla av att ”nu kan vi inte ändra på mer, sitt still i båten”. Men det är bara spekulation, det finns inget systematiskt belägg för att folk tänker så. Samtidigt kan ingen hävda att det var till nackdel för S, säger Esaiasson.

Bidrog till S-fall

Många har hävdat att säl-döden 1988 fick in Miljöpartiet i riksdagen. Men så var det inte. Miljöpartiet hade bra opinionssiffror redan på våren, före säldöden. Däremot var alla medier fokuserade på miljön i valrörelsen, bland annat på grund av säldöden:

– När det dyker upp oväntade händelser förstörs valets funktion, som är att ge mandat till en kommande rege-ring. Om den blivande rege-ringen tänker göra en massa saker men inte hinner prata om de viktiga sakerna eftersom media bara bryr sig om den tillfällliga händelsen, då fungerar valet sämre. Valet 1988 är ett av de mest misslyckade ur mandatsynpunkt. Mellan 1988 och 1991 brakade ekonomin ihop efter avregleringen av många finansiella marknader. Det pratade man inte om i valrörelsen. Dessutom genomförde S och FP sin stora skattereform, vilket man inte heller hade pratat om i valrörelsen. Det gjorde att förtroendet för det politiska systemet föll, säger Peter Esaiasson.

Kan det ha bidragit till att S-regeringen förlorade 1991?

– Ja, absolut, säger Esaiasson.

”Skitsaker i valrörelser”

Botemedlet mot misslyckade valrörelser är enligt Peter Esaiasson att partierna själva får sätta agendan:

– Om man tittar tillbaka fyra år senare ser man ofta att man har diskuterat skitsaker i valrörelserna, inte det som borde ha diskuterats. Egentligen vore det bättre ju mer partierna får bestämma vad valrörelserna ska handla om.

Eftersom vi har en representativ demokrati är det bättre att granska vad de säger. Det borde ni journalister göra mycket mer, i stället för att bestämma vilka frågor valrörelsen ska handla om, säger Peter Esaiasson.

FAKTA

Här är sex svenska val som påverkats av plötsliga kriser eller skandaler – hemma och ute i världen

Valet 1968 – invasionen av Tjeckoslovakien

Stridsvagnar rullade in i Tjeckoslovakien natten till den 21 augusti. Warszawapaktens invasion skapade en politisk debatt i Sverige. Folkpartiets ledare Sven Wedén ville före invasionen att regeringen skulle uttala sitt stöd för det tjeckoslovakiska folkets självbestämmanderätt. Den socialdemokratiska regeringen kallade Wedén oansvarig och äventyrlig i utrikespolitiken, med hänvisning till en hemlig rapport som påstods visa att Wedéns råd var riskabelt. Först 1994 offentliggjordes rapporten, en ambassadskrivelse, som inte styrkte S-regeringens påståenden. Men S påhopp skadade Wedén. I valet fick S egen majoritet i riksdagen.

Valet 2006 – Spionskandalen

En folkpartist kom över lösenord till Socialdemokraternas SAPnet och tömde upprepade gånger deras interna datanät på information. Skandalen gjorde att FP:s valresultat sjönk med mellan 1,2 och 1,8 procentenheter, medan S sjönk med mellan 0 och 2,2 procentenheter. FP sjönk för att de hanterade skandalen dåligt, S för att de överutnyttjade situationen. Bland annat jämförde partisekreteraren Marita Ulvskog FP-ledaren Lars Leijonborg med en våldtäktsman.

EMU-valet 2003 – Mordet på Anna Lindh

Valkampanjen inför folkomröstningen om EMU avstannade helt efter mordet på Anna Lindh. Men förmodligen påverkades valresultatet väldigt lite.

Valet 2002 – Valstugeskandalen

Moderata och socialdemokratiska politiker filmades med dold kamera av SVT:s ”Uppdrag granskning” när de fällde invandrarfientliga uttalanden. Socialdemokraternas krishantering fungerade bra, Moderaternas sämre. När en av Moderatpolitikerna vägrade avgå innebar det att skandalen fick ett längre liv. Moderaternas redan dalande opinions-siffror späddes på av valstugeskandalen. De tappade en tredjedel av sina väljare jämfört med föregående val.

Valet 1988 – Ebbe Carlsson-affären och säldöden

När Ebbe Carlssons privatspaning om Palmemordet med rekommendationsbrev från justitieminister Anna-Greta Leijon avslöjades sommaren 1988, dog valrörelsen. Under KU-förhören som inleddes i augusti slutade medierna nästan rapportera om politikernas utspel.

Säldöden 1988 bidrog inte till att Miljöpartiet kom in i riksdagen, vilket är ett vanligt påstående. De hade höga opinionssiffror redan innan sälpesten dödade 5 500 knubbsälar.

Valet 1973 – Norrmalmstorgsdramat och kungens död

Norrmalmstorgsdramat pågick mellan den 23 och den 28 augusti. Fyra banktjänstemän hölls som gisslan på Sveriges Kreditbanks huvudkontor vid Norrmalmstorg. Hela valrörelsen avstannade under dramat.

Kung Gustaf VI Adolfs dödskamp (han dog den 15 september) trängde ut valkampen i medierna. Kungens död antas ha bidragit till att svenskarna ville ”sitta still i båten”, vilket ska ha gynnat S i valet.

ARTIKELN HANDLAR OM