Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

”Våra barn är försökskaniner”

Sanningen om skärmarna – experterna svarar

För barnen är skärmarna det mest naturliga i världen – för föräldrarna ofta en källa till oro, konflikter och dåligt samvete.

Så hur ska vi egentligen tänka?

Digitala Livet har gjort en stor genomgång av vad Sveriges främsta experter på området tycker.

– Jag tycker så synd om alla föräldrar som känner dåligt samvete för det här, säger Elza Dunkels, docent vid Umeå universitet.

Plötsligt har barnen suttit framför sina skärmar i flera timmar. Igen. Det var så lugnt och skönt – du kunde laga mat, hänga den där tvätten och svara på mailet du inte hann med tidigare. Och barnen är nöjda. Trots det ligger det dåliga samvetet som en matta över dig.

Känner du igen dig?

Du är inte ensam. Drygt 60 procent av Sveriges föräldrar har då och då dåligt samvete för den tid deras barn tillbringar framför skärmarna. Det visar Digitala livets och analysföretagets Inizios stora undersökning av hur Sveriges barn använder skärmar i dag och vad deras föräldrar tänker om det.

– Jag tror att det dåliga samvetet kan bero på en kombination av att vi har ett ideal där man ska vara aktiv och kreativ och att många nog känner att man använder skärmen som barnpassning, Jenny Klefbom, barn- och ungdomspsykolog.

Larmen har duggat tätt

Larmen kring dataspelande och tv-tittande har genom åren duggat tätt, och många föräldrar vill veta hur mycket tid det är okej att barnen använder skärmar. Men experterna är eniga: Det går inte att ge generella råd om skärmtid. Alla barn är olika och har olika behov. Att söka sig till vetenskapen hjälper tyvärr inte heller. Det finns helt enkelt inte särskilt mycket forskning ännu på hur just surfplattor och smartphones påverkar våra barns hälsa och utveckling. 

 – Gällande de små barnen har vi i princip ingen forskning alls. Det beror både på att området tyvärr är underprioriterat och på att tekniken är så pass ny att det inte hunnits publiceras något ännu. Det man gör då är att dels gå på anekdotisk kunskap, alltså det man tror sig kunna se utifrån enstaka exempel, vilket inte är särskilt tillförlitligt. Man försöker också översätta gammal forskning om till exempel tv-tittande till det nya. Och det är väldigt svårt, säger Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet som har forskat om unga och digital teknik i femton år.

Vissa säger att våra barn är försökskaniner?

– Det finns det de som hävdar. Men då utgår de från att skärmarna är en potentiell fara. Jag tycker snarare att man ska vända på det och vara noga med inget barn hamnar utanför den digitala utvecklingen. Den uppkopplade tillvaron är ju inget farligt ämne utan en övergripande förändring i vår infrastruktur. En begränsning av barns närvaro på internet kan leda till både sociala och personliga konsekvenser, säger Elza Dunkels och lägger till:

 – Internetvana barn är ju smartare på nätet. De är ju inte de som går på spam, till exempel.

Sämre koncentration, närsynthet och övervikt

Den äldre forskning som Elza Dunkels hänvisar till har bland annat visat att mycket tv-tittande kan leda till sämre koncentrationsförmåga, närsynthet och övervikt.

– När jag började med det här för över tio år sedan var det mest tv och videospel det handlade om, men det har ju ändrats, säger Hugo Lagercrantz, barnläkare som tidigare följt den amerikanska barnläkarakademins rekommendation och gett rådet att barn under två inte bör se på skärmar alls. I dag, när skärmarna är så integrerade i både barns och vuxnas liv och används på andra sätt än tidigare, anser han att det är vettigare att uppmana alla föräldrar, till både små och stora barn, att inte låta skärmanvändandet ske på bekostnad av andra viktiga aktiviteter – som att röra på sig och föra samtal.

Jenny Klefbom håller med om det, men tycker ändå att man kan ifrågasätta om tvååringar verkligen behöver titta på skärmar överhuvudtaget.

– De fyller ingen lucka i deras liv. Det är klart att de tycker att det är roligt att leka med dem, men de skulle tycka att det var roligt om du matade dem smågodis också – bara för att barn vill något är det inte nödvändigtvis bra för dem, säger hon.

Elza Dunkels tycker att man ska akta sig för att lägga en värdering i själva skärmarna.

 – De är i sig är varken negativa eller positiva, det handlar om vad man gör på dem. Och om en skärm är bra eller dålig för ett litet barn beror helt på situationen – precis som med allt annat här i livet. Jag tycker att vi måste sluta lägga oss i föräldrars bedömningar av vad deras barn mår bra av.

Föräldrar skuldbeläggs för skärmtiden

Hon blir upprörd när hon ser hur föräldrar skuldbeläggs för att de låter sina barn sitta framför skärmar.

– Jag tycker så synd om alla föräldrar som känner dåligt samvete för det här, det är så himla mycket press på dem ändå som det är i dag. Och om föräldrar bara reagerar på medias rapporter om att det är farligt så kommer det att skapa onödiga konflikter och stress, säger Elza Dunkels.

Det gäller alltså att hitta en balans och – om man bedömer att det är det bästa för familjen – införa regler kring skärmarna. Något som många familjer gör. Undersökningen visar att hela 60 procent av familjer med barn mellan 6-10 år alltid eller ibland har skärmregler hemma. För familjer med barn upp till fem år är siffran 48 procent.

 – Jag tycker att man ska involvera barnen i beslut och regelskapande. Tvååringen kanske man inte kan låta vara med och bestämma men sjuåringen kan man absolut prata med. De kan förstå och diskutera hur de tycker att familjen ska leva för att må bra, säger Jenny Klefbom.

Det är också enligt flera experter viktigt att man som förälder inte låter barnen sköta sitt liv på internet helt själva.   

– När det gäller små barn och medier i allmänhet är det bra om det finns en vuxen som är inblandad i barnets aktiviteter, att det finns ett samtal och en guidning kring vad barnet upplever på skärmen. Med det menas inte att det är farligt att ett barn sitter själv en stund, säger Elza Dunkels.

 

LÄS OCKSÅ Digitala livet: Experternas svar på de svåra frågorna  

Föräldraskap Teknik Skolbarn Förskolebarn Mobiltelefoni Forskning & vetenskap Aftonbladet Inizio
Senaste nytt
Om Aftonbladet