Dagens namn: Tryggve
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Jättarnas svar på den fräna kritiken

Experten: De kan inte blunda för hatet längre

SAN FRANCISCO/STOCKHOLM. Hat och hot är för många en självklar del av närvaron på sociala medier.

Något sociala mediejättarna de senaste åren motvilligt börjat erkänna.

– För några år sedan hade vi inte ens en kontakt inne på Facebook att prata med – idag har techjättarna förstått att de inte längre kan blunda för frågorna, säger Brett Solomon på organisationen AccessNow, som jobbar med att göra sociala medier-plattformar säkrare.

När Facebook skapades i ett trångt studentrum och killarna bakom Twitter filade fram sin 140-teckens-tjänst för över tio år sedan förstod skaparna knappast den fulla vidden av sina idéer.

De hade troligen inte en tanke på att sociala medier skulle bli ett politiskt förändringsverktyg som skulle bidra till att störta förtryckarregimer. Inte heller tänkte de nog på att plattformarna skulle komma att befolkas av hatare som skrämmer, hotar och vräker ur sig rasistisk och sexistisk smörja.

Faktum är att dessa numera multinationella miljardbolag länge blundade för tjänsternas baksidor. Men de senaste åren har allt mer fokus riktats mot hur hot, hat och trakasserier sprids på sociala medier och kraven på att tjänsterna måste ta ansvar har blivit allt mer högljudda.

Ett exempel är när Tysklands Angela Merkel förra året i egen hög person konfronterade Mark Zuckerberg och krävde bättring. Hon pekade på att Facebook smetades ner med rasistiska hatkommentarer och Hitler-hyllningar, utan att Facebook reagerade.

Efter påtryckningar fick Merkel som hon ville. Facebook anställde 200 nya administratörer i Tyskland som ska rensa bort rasistiska hatkommentarer.

 

Mark Zuckerberg. Foto: AP   Mark Zuckerberg. Foto: AP  

Men andra har inte fått samma gehör. När svenska medier skrivit om att Facebook låtit extremt olämpliga kommentarer vara kvar på tjänsten, trots anmälningar, och krävt bättring har jätten slagit jätten dövörat till.

Men även om förändringen ibland går långsamt ser många en ny medvetenhet om problemen hos sociala medie-jättarna. De har till slut fått upp ögonen för att de faktiskt har ett ansvar för vad som skrivs på plattformarna.

– För några år sedan hade vi inte ens en kontakt inne på Facebook att prata med – idag har techjättarna förstått att de inte längre kan blunda för frågorna, säger Brett Solomon som basar över organisationen AccessNow, som jobbar med framtidens internet och vill göra sociala medier-plattformar säkrare.

 

“Vi är jättedåliga på att hantera kränkningar och troll på plattformen och vi har varit jättedåliga i åratal. Det är ingen hemlighet och resten av världen pratar om det varje dag”, skrev Twitters vd Dick Costelo i ett meddelande till medarbetarna 2015 som tekniksajten The Verge kom över.

Och Mark Zuckerberg har medgivit att Facebook ”hittills inte har gjort ett tillräckligt bra arbete” och också uttryckt att han tar åt sig av kritiken om lamt agerande när det gäller hatkommentarer.

– Vi har hört budskapet högt och tydligt och vi har åtagit oss att bli bättre. På Facebook finns ingen plats för sådant, sa han under en pressträff i Tyskland i mars.

Det ligger förstås också i jättarnas eget intresse att stävja hatet. Om sociala-medier-plattformar blir ställen där hatkommentarer dominerar kommer användarna dra sig undan. Det blir som att kliva in på en fest där folk gormar, hötter med nävarna, hatar och hotar varandra. Vem vill vara där?

– Är det något de stora plattformarna är väldigt rädda för så är det att förlora sina användare. Utan dem är de faktiskt ingenting, säger Johnny Lindqvist, expert på unga och nätet, och projektledare för No Hate speech movemet.

 

Emiliana Simon-Thomas i Facebooks empati team. Foto: KATARINA ANDERSSON   Emiliana Simon-Thomas i Facebooks empati team. Foto: KATARINA ANDERSSON  

Facebook har till exempel de senaste åren anställt och jobbar ihop med psykologer, beteendevetare och empatiexperter som ska göra Facebook till ett varmare, mer inkluderande och tryggt ställe. Twitter gör samma sak.

Även Snapchat har kopplat in ett säkerhetsteam och byggt ett säkerhetscenter dit föräldrar, lärare och tonåringar kan vända sig.

– Att precis alla kommer att bete sig respektfullt på Snapchat är en utopi. Men jag tror att vi rör oss i rätt riktning, säger Larry Magid, en av Snapchats säkerhetsrådgivare till Digitala Livet.

Ask.fm, som pekats ut som en av de värsta trollplattformarna berättar för Digitala Livet att de nu pratar med och lyssnar på Europas största anti-mobbningsorganisation Enable och Statens Medieråd i Sverige.

Populära appen Kik, med bas i Kanada, använder sedan förra året en teknik för att upptäcka och rensa bort foton på bröst, penisar och annat naket som inte hör hemma på plattformen. Allt för att barn och tonåringar som använder appen inte ska råka illa ut. Kik samarbetar också med Virtual Global Taskforce, världens största anti-barnporr-organisation.

– På Kik vill vi skapa en säker och kul miljö för användarna och säkerhet är prioritet nummer ett, har Ted Livingstone som är grundare och vd på Kik förklarat.

 

Johnny Lindqvist har jobbat med näthatsfrågor i många år. Foto: Anna-Lena Ahlström/Statens medieråd   Johnny Lindqvist har jobbat med näthatsfrågor i många år. Foto: Anna-Lena Ahlström/Statens medieråd  

Drömmen för tjänsterna är dock egentligen att slippa lägga sig i när användarna går över gränsen. Facebook har länge värjt sig för rollen som domare eller ansvarig utgivare för det som skrivs på plattformen. En anledning till detta är förstås att vad som anses stötande varierar mellan olika delar av världen.

– Facebook vill inte agera polis och bestämma vad som är rätt och fel. Istället vill vi hjälpa människor att själva reda ut konflikterna. När folk upprörs och kränks av inlägg vill vi ge dem verktyg att kommunicera med varandra så att inläggen kan försvinna. Facebook är ute ur ekvationen. Användarna pratar direkt med varandra och det ger resultat, säger Emiliana Simon-Thomas som  forskar i etik och ingår i Facebooks empati-team.

Men så klart biter inte dialog mellan användare på alla hatare.

Johnny Lindqvist som jobbat med näthatsfrågor i många år har ett radikalt förslag till Facebook och andra världsomspännande sociala medier-plattformar: Dela med er av ansvaret och inför regionalt styre.

– Jag tycker om att likna Facebook vid ett land. Länder låter frivilligorganisationer sköta vissa saker i samhället, så varför skulle inte Facebook kunna ge bidrag till regionala organisationer som vill jobba mot hat och hot på plattformen?

Han fortsätter:

– Vi stöter på problem för att Facebook och flera av de andra jättarna skapades i USA. De har andra regler och tankar än vi om vad som ska stävjas i första hand. En klar förbättring vore om alla länder skulle ha sitt eget regelverk och kunna vidta egna åtgärder.

Men Facebook, trots undantag som i Tyskland, verkar i dagsläget inte intresserade av regionala specialregler.

– Facebook är en global plattform. Våra regler måste gälla för hela världen och kan inte vara partiska gentemot en viss kontinent eller ett enskilt land. Våra riktlinjer byggdes inte på ett enda lands politik eller kultur. En konsekvens av detta är att våra bedömningar ibland blir trubbigare än vi skulle vilja, svarar Facebooks nordiska presschef Peter Münster Digitala Livet via mejl.

Inizio Sociala medier Mobbning Tonår Digitalisering Föräldraskap Familjerelationer Internet

Den nya skolgården

GRAFIK: Svenska föräldrar och tonåringar om ungas liv på sociala medier.

 

Om undersökningen

Undersökningen bakom siffrorna ovan är gjord på uppdrag av Digitala Livet. ”Digitala Livet” är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner Telia bevakar ett område som växer för varje dag: Digitaliseringen av vårt samhälle och våra liv. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur föräldrar och tonåringar ser på sociala medieanvändningen bland tonåringar. Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet Partnerstudio inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är föräldrar med barn 13-18 år. 466 föräldrar och 188 tonåringar har intervjuats under perioden 24 mars-8 april 2016 och genomförd som en webbundersökning.

Senaste nytt
Om Aftonbladet