Fullt på nätet

Nytt system ger mer utrymme på internet

TEKNIK

Internet håller på att bli överbefolkat.

Det finns bara fyra miljarder möjliga internetadresser – och vi är sex miljarder människor.

– Adresserna har redan börjat ta slut, säger Staffan Hagnell, generalsekreterare för Stiftelsen InternetInfrastruktur.

Nu växer en ny internationell standard för adressering fram.

Foto: GETTY IMAGES
ALLT HAR EN ÄNDE Internet är på väg att bli överbefolkat. Fyra miljarder internetadresser kan verka mycket, men eftersom världen har över sex miljarder invånare räcker de inte till. Det behövs ett nytt adressystem för att öppna upp för fler användare.

Forskare, företag och regeringar runt om i världen samarbetar för att utvidga internets kapacitet – med miljarder gånger. Då kan varje dator få sin egen unika adress, varje apparat ansluten till internet kan få sin egen adress.

– Dagens internet håller på att degenerera allt snabbare. Det blir gradvis sämre och krångligare med nuvarande adressystem, säger Dick Schefström, docent i datavetenskap vid Luleå tekniska universitet, som forskar i nätverk.

– Det mest uppenbara är bristen på adresser.

Bakom varje webbadress idag som börjar med www döljer sig en speciell IP-adress. (IP står för internetprotokoll.)

Aftonbladets hemsida www.aftonbladet.se är till exempel bara ett alias för IP-adressen 212.112.171.37. Det är dessa siffror som talar om för din dator vilken sajt den ska hämta information ifrån därute på internet. All kommunikation mellan datorer, webbservrar och mailservrar sker genom sådana IP-adresser.

4,3 miljarder

Domännamnsystemet (DNS) översätter det enkla domännamnet (t ex www.aftonbladet.se) till en IP-adress som kan vara upp till 12 siffror lång och ge 4,3 miljarder unika kombinationer.

När IP-adresserna infördes i internets ungdom på 1980-talet var fyra miljarder olika nummer mer än tillräckligt, ett skrattretande överskott.

I dag är det en bristvara.

IP-adresserna hade redan varit slut om man inte gått runt problemet genom att införa fejkade ”skuggadresser”, en särskild adressomvandling där flera användare internt kan utnyttja samma IP-adress. Systemet kallas NAT (Network adress translator) och är vanligt på företag. NAT skapar nya adressrymder utan att synas på internet.

Flaskhals

– Man kan hitta på hur många NAT-boxar som helst. I Indien kan det finnas upp till fem nivåer av NAT-boxar. Men det blir en flaskhals som drar ner prestandan, säger Dick Schefström.

Internet blir alltså långsammare. Samtidigt blir det svårt med säker kryptering eftersom internettrafiken inte går direkt från dator till dator.

Det är alltså dags att införa ett nytt adresseringssystem för internet. Internetprotokoll version 6, IPv6. Tanken föddes redan för över tio år sedan.

IP-adresserna i det nya adresseringssystemet blir längre. De består av både siffror och bokstäver som kan vara upp till 32 stycken, istället för maximalt 12 siffror som i dagens.

Det ger i stort sett oändliga kombinationer. Varje hushåll kommer att få miljarder adresser, teoretiskt sett. Enligt beräkningar från Microsoft går det 655 570 793 348 866 943 898 599 per kvadratmeter på jorden.

– En uppgradering av internet har en otrolig sprängkraft. Det handlar inte bara om nya adresser utan om en helrenovering av internet för att få full mobilitet, säkerhet och snabbhet, säger Dick Schefström.

Med mobilitet menar han möjligheten att trådlöst kunna koppla upp sig på nätet var man än befinner sig – samtidigt som man förflyttar sig.

– Man hakar på nätet var som helst, på samma sätt som mobiltelefoner använder den närmaste masten.

Mobiler, handdatorer och andra elektroniska apparater kan få egna IP-nummer. Allt från brödrostar och kylskåp till teve och stereo kan kommunicera över internet. För att inte tala om alla de apparater som inte ens har uppfunnits än.

– Den grundläggande delen av IPv6 finns redan, men sedan ska olika tillämpningar läggas ovanpå, säger Dick Schefström.

Risk för splittring

Men det är inte lätt att byta adresseringssystem.

– Risken är att det blir två olika nät, ett nytt och ett gammalt, säger Staffan Hagnell, generalsekreterare för Stiftelsen InternetInfrastruktur som bland annat delar ut de svenska domännamnen som slutar på .se.

Det är alltså viktigt att de båda systemen blir kompatibla. Det kräver programvaror som kan läsa båda systemen.

Flera av dagens operativsystem, bland annat Windows XP, är redan förberett för IPv6.

Användarna kommer inte att märka om internettrafiken går över det gamla eller det nya adresseringssystemet.

Och man ska inte behöva köpa ny datorutrustning för att kunna surfa till sajter som har den nya typen av IP-adress.

”Moment 22”

Svenska Skanova Networks, en del av Telia, är först i Europa med att bygga ett kommersiellt IPv6-nät. I dag omfattar nätet åtta platser: Stockholm, Göteborg, Malmö, London, Vasa, Köpenhamn och New York.

– Vi vill visa våra kunder att IPv6 fungerar. Finns inte nätverket så skapas inga internettjänster, och finns inga tjänster är ingen intresserad av nätet. Det blir ett ”Moment 22”, säger Mattias Lignell, IPv6-ansvarig på Skanova.

I vinter planerar de en infosajt om IPv6 – på det nya nätsystemet. Sajten ska också vara tillgänglig för dagens traditionella trafik.

Hans Wallberg, som är ansvarig för SUNET, de svenska universitetens datanätverk, tror dock att många överdriver behovet av ett nytt adresseringssystem.

– Allt beror på om internet fortsätter att växa. Tidigare ökade antalet internetanslutna datorer med 100 procent per år. Nu är utvecklingstakten bara 25 procent, säger han.

Regeringens IT-kommission anser dock att IPv6 är en viktig förutsättning för nätets framtid.

– Vi vill hellre ligga i framkant och driva utvecklingen, än avvakta och anpassa oss när allt är klart, säger Per Hjertén på IT-kommissionen.

Liten ordlista

Vanligaste domänerna

Dumt sagt om datorer

När internet började byggas trodde man att fyra miljarder IP-adresser skulle räcka för evigt. Men utvecklingen går ibland snabbare än man kan ana. Här är fler felberäkningar:

Eva Barkeman