”Farligare att inte bry sig – än att lägga sig i”

avÅsa Erlandson

RELATIONER

Läs Åsa Erlandsons krönika

Foto: STEFAN MATTSSON
Åsa Erlandson är Wendelas krönikör.

Hon skrek hela tiden när kniven dansade över hennes kropp. En halvtimme tog det, sedan blev hon tyst för alltid. 38 grannar såg eller hörde, det visade mordutredningen efteråt, men ingen ringde polisen. Ingen. 38 satans ynkryggar lät henne dö för att de ”inte ville lägga sig i”.

Amerikanska Kitty Genovese som knivmördades 1964 inför en fönstergluttande publik har gett namn åt the bystander effect, när vi tror att någon annan ska ingripa. Jag tänker på henne i dag när tre gator byter namn för att hedra Lise, Beatrice och Lotta som dött av våld. Tre vanliga svenska kvinnor, tre siffror i statistiken. Tanken är lika påträngande som skrämmande: Hade kvinnorna som mördas varje år kunnat räddas?

Jag vet inte om någon hörde när fyrabarnsmamman Lise i Jakobsberg misshandlades av sin allt mer paranoida man. Kanske stod någon där bakom sin gardin och ringde polisen. Eller så gjorde ingen det utan väntade tills det var för sent och fick i stället bevittna hur en polis gick fram till en liten pojke, tog honom i handen och bad honom sätta sig ner en stund i polisbilen. En liten pojke som ännu inte visste vad som hänt hans mamma. Men jag vet att om fler vågade lägga sig i, skulle fler barn slippa få sina liv förstörda.

Vi kan inte stoppa människor från att förvandlas till besinningslösa mördare.

Men vi kan stoppa oss själva från att bli fega ynkryggar.

Det handlar ju inte ens om att ”lägga sig i”, utan att bry sig om. Våga fråga någon som böjer ner sin blåslagna blick hur det är, även om man inte får något svar den gången. Reagera när en unge på dagis har smutsiga kläder och blåmärken på armarna. Och lyfta den förbannade telefonluren när någon skriker över hela gården.

För både vuxna och barn som sitter fast i ett mentalt fängelse kan varje liten glimt av medmänsklighet vara det som till slut gör hela skillnaden. Det som gör att man till slut orkar berätta och bryta sig loss.

Sverige vacklar i frågan om det behövs en civilkuragelag, en lag som tvingar omgivningen att ingripa. En sak finns det iallafall ingen tvekan om: Det är farligare att inte bry sig, än att lägga sig i.