Kan ett förhållande på tre personer funka?

RELATIONER

Relationsexperten svarade på frågor i chatten

Chatt med Eva Rusz, leg psykoterapeut, den 5 oktober.

Sillen säger: Hallå Eva! Tänkte höra med dig om vad du anser om månggifte osv. Har länge funderat på att föreslå ett tresidigt partnerskap mellan mig, min fru och en arbetskollega. Är jag helt ute och cyklar eller kan det fungera?

Eva Rusz säger: Polygami har funnits sen lång tid tillbaka, en del folk hade det som ett sätt att t ex ta hand om alla de kvinnor som blev ensamma efter krigen osv. Polygami visas nu i en tv-serie på Canal+ som heter BIG LOVE. Den visar "lyckan" men också svårigheterna i att leva med flera partners. En del finner denna lösning bra men givetvis är det svårt att öppet leva så i dagens samhälle då normerna bygger på två partners isf tre. Dessutom får man inte gifta sig mer än två och två åt gången. Ta reda på mer fakta, det finns flera polyamorösa/polygama "föreningar" på nätet där du säkert kan få fråga och få mer fakta!

Sara säger: Jag har varit tillsammans med min pojkvän i ca 3,5 år. Men han visar ingen kärlek överhuvudtaget, han lägger allt på mig och får det att se ut som att allt är mitt fel! Jag vill lämna honom, men min kärlek till honom får mig att stanna kvar. Vad ska jag göra? Känns som att vi är mer vänner än kärlekspar, och han behandlar mig verkligen illa! Har pratat med honom tusen ggr om detta, men han verkar inte fatta. Tacksam för svar!

Eva Rusz säger: Om det verkligen är så att alla dina grundläggande behov inte möte eller har mötts så är det bästa att lämna tycker jag. Eftersom du har försökt uttrycka vad du behöver. En relation skall inte göra ngn illa. Dåliga känslor par emellan kan binda samman dem lika tajt som bra känslor, tyvärr. Antagligen har du blivit så van vid att inte bli bemött väl så du tror det skall vara så. Fundera på vad som egentligen håller dig kvar och vilka eventuella katastroftankar du kan ha om din fortsatta framtid? Fundera!

Lisen säger: Hej Eva! Jag är kär i en kille med psykiska besvär, han lider av depressioner. Han har djupa känslor för mig också, men är pga sin sjukdom rädd att inleda något seriöst med mig. Jag är beredd att ta honom som han är men han tvekar. Vad tycker du - ska jag ge upp honom helt?

Eva Rusz säger: Nej det tycker jag inte du skall göra. En depression kan botas med rätt behandling, det kan ta olika lång tid bara. En nackdel eller bieffekt av en depression är att man har många låga och negativa förväntningar på sig själv, andra och framtiden. Kärlek kan påverka en läkningsprocess men givetvis måste även han få hjälp t ex via terapi att våga fortsätta att fördjupa relationen. Kolla med honom vilken hjälp el behandling han får!

anonym säger: Hej! Jag undrar varför killar har så svårt att tala om sina känslor? Min pojkvän öppnar sig inte riktig alltid. Själv har jag inga problem att prata om mina känslor om det är något som bekymrar en själv osv.

font color="#0000ff"> Eva Rusz säger: Det finns studier som visar att kvinnor oftast är lite mer känslomässigt inriktade än män, kanske pga av den bilogiska skillnaden mellan könen. Vi kvinnor måste ju då vi väntar och föder barn vara mer "alerta" och kommunicera och "läsa2 av våra barn olika känslor så barnet får den känslomässiga bekräftelse det behöver. Å andra sidan kan man öva sig i att uttrycka känslor och tankar bättre, både män och kvinnor kan det!

Undrar säger: Hej! Jag har varit tillsammans med min pojkvän nu snart i 1 år. Han säger att jag är på honom för mycket som en "snut" vill vara med honom hela tiden och ringer han hela tiden. Vad ska jag göra? Jag kom på honom inte för så längesen sexchatta med några tjejer. Vad ska jag göra? Snälla hjälp mig!!! Mvh Undrar

Eva Rusz säger: Frågan är om ditt "klängande" som han upplever det på honom, är "befogat" dvs är han en kille som sexchattar med andra? I såna fall förstår jag om du blir extra "på"? Hans beteende är inte schysst mot dig och det bör du noggrant upplysa honom om at du inte accepterar. Däremot det beteende han kritiserar dig för kan du försöka öva dig att tona ner dvs "foten på bromsen", inte alltid agera och ringa osv då du får en stark känsla i kroppen utan rida ut den känslan och sen i lugn och ro samtala med honom.

maja säger: Jag har dejtat en kille i flera månader. det klickade inte riktigt mellan oss, i alla fall inte för mig. men nu, bara några veckor efter att vi glidit ifrån varandra, har han skaffat en annan tjej. och jag känner mig irriterad. det känns som om hon "vinner" över mig eftersom hon har lyckats göra honom lycklig, trots att det var jag som "dumpade" honom. fast samtidigt är jag inte säker på om jag vill han honom egentligen. varför blir jag svartsjuk fastän jag inte tog chansen när jag hade den?

Eva Rusz säger: Motivationen att bli kär är en stark känsla och vi människor vill oftast "förekomma" isf för att "förekommas" av ngn annan! Försök att inte mata dig själv med de eventuella bilder du får om hans nuvarande relation. Fokusera på det faktum att er kemi inte klickade, sånt händer ofta, och på ditt beslut att dumpa honom. Du måste påminna dig själv då du blir svartsjuk att du fattade ett beslut och at du står fast vid det. Det kommer att lägga sig snart för dig och då kan du rikta energin mot andra killar som det säkert kan komma att klicka emot!

veronica säger: Jag lever sedan flera år i ett samboförhållande där jag blir psykiskt illa behandlad. Har läst din bok "Är du gift med en psykopat", jag kan tyvärr säga att mycket stämmer in på hans beteende. Jag orkar snart inte mer, har du någon rekommendation vart jag kan vända mig för att tala med nån som förstår och kan ge råd?

Eva Rusz säger: Vad bra att du fått nytta av min bok, det är många som tyvärr, känner igen sig! Sök upp ngn terapeut. Jag själv är kognitiv och beskriver i boken hur man kan arbeta med sig själv utifrån den teorin. Men du kan givetvis få hjälp hos ngn annan terapeut med annan inriktning. Däremot skall du kräva att den personen har en yrkeslegitimation som du får se bevis på. Tyvärr finns det alldeles för många som inte är duktiga eller välutbildade. Kanske tom ni tillsammans kan få hjälp hos en parterapeut, under förutsättning att din sambo har insikt i sina destruktiva beteenden?

kalle säger: Vi har varit gifta i 5 år. Samlivet har alltid varit bra, men det blir inte lika ofta nu som i början.

Fast den senaste månaden har hon inte velat alls längre. Hon vill inte prata om det heller, jag har försökt. Kan hon ha träffat någon annan? Borde jag vara svartsjuk?

Eva Rusz säger: Jag kan inte "sia" om vad som sker inom din sambos själv. Sexlust och närhet påverkas då man är stressad eller är sysselsatt med andra problem el liknande. Stå på dig och försök ta reda på vad hon tänker på, och bli inte svartsjuk det är oftast bara en massa hjärnspöken som drar alldeles för mycket energi!

jolle säger: Hej Eva. Jag är kär i min kompis flickvän, vi har ett sexuellt förhållade. Vad ska jag göra??

Eva Rusz säger: Oj oj det var inte bra! Du har försatt dig i en knepig situation. Tala med flickvännen om detta, fråga henne om hon också har skuldkänslor och om hur hon tänker kring er två. Vill hon avbryta sin pågående relation kanske? Det vore kanske det allra bästa för alla inblandade. Du och hon får med stor säkerhet räkna med att vänskapen mellan dig och din kompis försvinner. Vad vill du själv? Vill du ha henne? Fundera och samtala!

anonym säger: När man inte har sex eller rör vid varandra på något annat sätt på flera månader, kan man anse förhållandet som över då? Man har det bra i det vardagliga men sällan ork för det där extra.

Eva Rusz säger: Nej då, så svartvitt behöver man inte se på samlivet! Det kommer alltid perioder i parförhållanden då sexlivet står tillbaka. Men det är givetvis viktigt att ni strävar emot att bryta detta dödläge och antingen närmar er varandra utan att göra en så stor affär av det eller så samtalar ni om hur ni mår, vad ni båda tänker och vill!

jag säger: Jag kan inte komma över mitt ex. Det tog slut för snart två månader sedan och det enda jag tänker på är honom. Han lämnade mig för en annan tjej och det gör så ont att se han och henne på stan eller något.. Jag vill bara åka härifrån till en annan stad eller land.. Tror du att det är ett bra sätt eller undviker jag bara mina känslor då?

Eva Rusz säger: Man kan reagera olika och ingen av den lösningar du nämner behöver vara dåliga. Men självklart är det bästa att försöka stå ut med det hela och istället skaffa dig en egen uppfattning om vad DU tycker om HANS agerande istället för att fylla dig med negativa tankar osv. Ju mer du fortsätter tänka på honom desto mer stuvar du in en massa negativa, känslomässiga minnen inom dig och dessa försvårar din "läkning". Bli förbannad, sträck på dig, peppa dig innan du går ut med hur dina slutsatser ser ut kring honom, tänk på att han betedde sig illa mot dig och att den sortens beteende accepterar du inte alls! Det kommer att lugna ner sig på sikt men visst, är det många gånger svårt att härda ut då det blir så där.

Moderator säger: Tack för idag! Eva chattar igen på tisdag så alla ni som tyvärr inte kunde få svar i dag har en ny chans då.

Eva Rusz säger: Tack alla som chattat och velat chatta! Vi hörs nästa vecka igen! Stor kram! Eva

aftonbladet.se