Du är lurad – av tv-jämlikheten

RELATIONER

”Det kan verka som att feminismen inte behövs längre”

Foto: LEVER I EN DRÖMVÄRLD Kim Raver och Kevin McKidd i ”Greys Anatomy” I verkligheten är bara 19 procent av kirurgerna kvinnor.

Kvinnor kan vara chefsläkare, distriktsåklagare och till och med president i USA.

Åtminstone på tv.

Är det ett framsteg – eller luras vi att tro att världen är jämställd?

– Det är viktigt med förebilder. Men visst är det tveeggat, säger medieforskaren Hillevi Ganetz.

Foto: Geena Davis som president Mackenzie Allen i ”Commander in Chief”.

I populärkulturen finns gott om kvinnor som ägnar sig åt traditionellt manliga sysslor; i allt från de kvinnliga hämnarna i långfilmen ”Thelma och Louise” till Geena Davis som amerikansk president i den kortlivade tv-serien ”Commander-in-Chief”.

Men den amerikanska författaren Susan J Douglas menar att tv:s alla jämställda advokatkontor och sjukhuskliniker gör mer skada än nytta.

De ger oss en falsk bild.

– Unga kvinnor får budskapet att fullständig jämställdhet mellan könen redan råder. Det kan verka som att feminismen inte längre behövs, säger Susan J Douglas, aktuell med boken ”Enlightened Sexism”, i tidningen Time.

Hillevi Ganetz, genus- och medieforskare vid Stockholms universitet, konstaterar att det finns två linjer.

– Den ena är den realistiska, att man ska skildra verkligheten som den ser ut, även i populärkultur. Den andra menar att det är viktigt att visa förebilder, säger hon.

Ställ svåra frågor

Hillevi Ganetz menar att det ligger något i Douglas kritik, men tycker att det trots allt är viktigt med förebilder – för alla.

– Människor måste kunna identifiera sig. Särskilt unga. För det är ett känt fenomen att det är först när vi kommer ut i yrkeslivet som vi förstår att det inte är helt jämställt, säger Hillevi Ganetz.

Visst kan man skildra verkligheten utan att falla i stereotypernas fallgrop. Men då krävs en medvetenhet.

– Då gäller det att man ställer de svåra frågorna som får tittarna att tänka efter och ifrågasätta hur kvinnorna behandlas, säger Hillevi Ganetz.

Hon nämner ett exempel på hur det kan göras: som i amerikanska tv-serien ”Mad Men”.

– Den är överraskande feministisk utan att säga ett ord om det. Där finns inga kvinnliga chefer, för det fanns det inte i 1960-talets reklamvärld. Men den problematiserar maktordningen och belyser maktstrukturer på ett väldigt bra sätt, säger Hillevi Ganetz.

Bland svenska serier ser hon ingen motsvarighet.

– Om man räknar huvuden, hur många kvinnor som är chefer och så vidare, så är svenska serier ganska bra. Men ingen når upp till ”Mad Men” när det gäller att ta sikte på maktstrukturer, säger Hillevi Ganetz.

Klippt personlighet

Den andra mediebilden av kvinnan – jämte den jämställda läkaren i ”Greys Anatomy” – är enligt Susan Douglas dokusåpornas utseendefixerade unga kvinna.

Hillevi Ganetz håller med om att reality-tv är väldigt stereotypt. Män framställs som aktiva, kvinnor som passiva – alla på jakt efter den heterosexuella familjelyckan.

Och detta behöver inte ens vara den verkliga bilden av deltagarna.

– Det finns forskning som visar hur stereotyperna klipps fram vid redigeringen. Starka kvinnorna blir till den blonda bimbon eller till bitchen, säger Hillevi Ganetz.