”Skuldbelägg inte de blyga barnen”

avÅsa Passanisi

Psykologen: De tystlåtna behöver också bli sedda

1 av 2 | Foto: Thinkstock
BLYGHET INGEN SJUKDOM Det är viktigt att både utåtriktade och blyga barn får samma möjligheter att bli sedda, säger barnpsykologen Malin Gren-Landell, som har skrivit en bok i ämnet ”blyga barn”.

Alla kan inte vara lika ­modiga som Pippi Långstrump.

Ändå pushas försiktiga barn ofta till att våga mer.

– Vi måste börja prata om de tysta barnen också, säger barnpsykolog Malin Gren-Landell, som precis skrivit en bok i ämnet.

”Varför är min son så blyg - vad har jag gjort för fel?” På sajten Familjeliv har ämnet blyga barn seglat upp till debatt bland oroliga föräldrar - och i tidningarnas frågespalter ser det likadant ut. Skuldtyngda föräldrar anklagar sig själva, och ber om råd. En mamma skriver bland annat att hon nästan gett upp hoppet om sin sexåring, som vägrat gå till förskolan under våren. ”Jag är desperat, jag vet inte längre vad jag ska ta mig till” skriver hon.

Samtidigt ger bokförlagen ut allt fler titlar med ­fokus på att öka blyga barns självkänsla och få dem att våga mer.

Plötsligt i centrum

Det lilla tystlåtna barnet - som alltid hållit sig i periferin - har plötsligt hamnat i centrum.

– Det är konstigt att vi pratat så lite om det här tidigare med tanke på att halva befolkningen definierar sig som blyga, säger barnpsykolog Malin Gren-Landell, som nyligen skrivit boken ”Blyga och ängsliga barn”.

Hon tror att det plötsliga intresset kan ha kommit som en motreaktion på de senaste årens prat om hur viktigt det är att vara extrovert och ”ta för sig”.

– Det senaste decenniet har skolan fokuserat på att barn ska prata mer och göra fler muntliga redovisningar men vad som glömts bort är samtalet om hur det blyga barnet också ska få bli sedd, utan att behöva ändra sin person.

En extra börda

Att hela tiden premiera ett extrovert beteende hos barn kan leda till dubbel börda för de som är blyga, tror Malin Gren-Landell.

– Man får inte glömma att blyga barn i grunden kan vara trygga och att det ofta är omgivningen som gör de här barnen till problem. Det är till exempel vanligt att föräldrar skuldbelägger sig själva och känner frustration över att deras barn vägrar gå på kalas, svara på tilltal eller vistas i okända miljöer.

Malin Gren-Landell håller ofta föreläsningar om blyga barn och hon upplever att det finns ett enormt sug efter kunskap kring hur man möter tysta barn och undviker att osynliggöra dem.

Så kan du hjälpa ditt blyga barn

Se inte barnet som ett problem. Förklara i stället lugnt att det är bra som det är och inte behöver ändra på sin personlighet.

Försök att föra in barnet i olika sammanhang. Säg exempelvis ”Det finns många som vill leka med dig, men de kanske inte vet att du vill vara med. Visa ­dina kompisar att du också vill.”

Erbjud barnet att delta i aktiviteter - förklara att du vill att barnet ska få möjlighet att göra det som andra barn gör. Pressa inte barnet, men försök att få det att bli nyfiken.

Projicera aldrig din egen frustration på barnet. Försök att ha tålamod.

Glöm aldrig att blyga barn med trygga föräldrar kommer att hitta sin väg i framtiden.

Tystlåtna fick diagnosen ”social fobi”

Forskning visar att ungefär 50 procent av en befolkning definierar sig som blyga.

Fram tills för 30 år ­sedan ansågs tystlåtenhet vara normalt – de senaste åren har normen varit att introverta barn ska tränas till att våga mer och ta för sig.

Under 90-talet eskalerade ­debatten. ”Social fobi” blev en diagnos och Shyness Institute i Kalifornien konstaterade att blyghet blivit en ”hälsofara med epidemiska dimensioner”.

I Kina anses blyghet vara en viktig ledaregenskap – i väst premieras tvärtom extroverta personer med chefspositioner.

ARTIKELN HANDLAR OM