”Man stammar inte för att man är nervös”

RELATIONER

Logopeden Lovisa Femrell chattade med Aftonbladets läsare

Lovisa Femrell säger: Hej! Nu är jag på plats och beredd att svara på era frågor.

Moderator säger: Då börjar vi!

Linn säger: Heej! Jag stammar och jag har gjort det ända sen jag lärde mej prata, och jag skäms så mycket över det så jag vågar inte prata så mycket, men, jag vet ju att mina kompisar inte mobbar mej för det, men jag tror varenda gång att dom ska säga det låter så dumt och så, snälla, har du nåt tips till mej så att jag inte stammar så mycket?

Lovisa Femrell säger: Till att börja med tycker jag att du ska kontakta en logoped. Antingen kan du prata med din skolsköterska, som kan skriva en remiss, eller så kan du ta kontakt med närmaste logopedmottagning. Där kan du säkert få hjälp. Lycka till!

Mamman säger: Mitt barn började stamma väldigt mycket för ett par år sedan. Det började i samband med en mycket traumatisk händelse (ett dödsfall genom olycka) som mitt barn bevittnade. Läkare säger "det går över" men gör det verkligen det? Barnet är snart 13 år

Lovisa Femrell säger: Det är inte säkert att stamning går över. Det bästa är att få träffa en logoped som kan göra en bedömning. Det förekommer i vissa fall att en traumatisk händelse kan trigga igång stamning, och då tror man oftast att stamningen har legat latent. Ju längre man har stammat och ju äldre man är, desto större är risken att stamningen består. Jag tycker att ni ska söka hjälp, framför allt om ditt barn själv är besvärat av stamningen.

Olle säger: Hejsan! Vad är det som gör att man stammar? måste få svar snälla!

Lovisa Femrell säger: Man vet inte vad stamning beror på, så tyvärr kan jag inte ge något bra svar. Det man tror i dag är att det beror på en bristande neuromotorisk kontroll av talet, att det är en bugg i systemet av de muskler som styr talet. Det antas vara ett komplext samspel mellan förmågor och anlag hos den som stammar och omgivningen.

Niklas säger: Hej Lovisa. Jag har ett ganska konstigt problem, när jag dricker alkohol så börjar jag stamma, varför blir det så? Ibland när jag inte dricker så har jag svårt att få fram orden men det är aldrig det riktiga stammandet som när jag har druckit. Vad kan det bero på?

Lovisa Femrell säger: Det kan se lite olika ut. För en del som stammar blir det värre när de dricker, för andra försvinner stamningen nästan helt. Vad det beror på vet man inte - men det är klart, det är ju något som händer i hjärnan när man dricker.

Mia säger: Hej, jag har en bror som är 18 år. Han har problem med stamning och han har haft det sen han var liten. Jag tycker dock att det har blivit mer med åren. Till mina frågor; är det för sent att hjälpa honom, för jag tycker så synd om honom och vad kan man göra? Hans stamning kommer bara fram i vissa situationer, är det vanligt?

Mvh Mia

Lovisa Femrell säger: Det är aldrig försent att arbeta med sin stamning. Däremot kan man inte ha som mål att helt sluta stamma när man blivit lite äldre, utan det handlar mycket om att hitta så mjuk stamning som möjligt. Målet är att det ska kännas okej när man pratar, att stamningen inte ska vara ett hinder. Jag tycker att han ska kontakta en logoped. Det finns också möjlighet för tonåringar att åka på läger med andra som stammar, och det rekommenderar jag varmt. Det är väldigt vanligt att stamningen varierar mellan olika situationer. Den går ofta i perioder.

Patrick säger: Hej jag läste artikeln om Niklas. Enligt den får man känslan att om man kör lidcombeprogrammet så blir man av med stamningen? Hur fungerar programmet? Jag är själv stammare och taltränare.

Lovisa Femrell säger: Programmet vänder sig till barn under sex år. Det bygger på ett behavioristiskt synsätt, där man uppmuntrar barnets flytande tal, och successivt hjälper barnet att bli mer och mer flytande. Det är föräldrarna som står för själva behandlingen och det kräver mycket tid av hela familjen, men utvärderingar i Australien har visat på mycket goda resultat.

Daniel säger: Hej jag undrar om man har stammat sen man var liten och har en pappa som har gjort det (killen är 17 nu) finns det något sätt att hjälpa och fixa det? skulle verkligen uppskatta ett svar mvh

Lovisa Femrell säger: Om man är 17 år kan jag tänka mig att man har stammat ganska länge. Tyvärr blir det svårare att bli av med stamningen ju längre man har stammat, men det ser lite olika ut. En del upplever att stamningen minskar när man kommer upp i vuxen ålder. Det bästa är at kontakta en logoped för att få råd och hjälp.

Benita säger: Hej! Har en dotter på 3 1/2 år som har förlängningar som det kallas, hon har varit hos logoped, men logopeden tycker att hon är för liten för att fortsätta, vet inte vad jag ska göra, hon kan inte fortsätta så här, det är ju jobbigt för henne

Lovisa Femrell säger: Om barnet är besvärat av sin stamning, så tycker jag alltid att man ska få hjälp oavsett barnets ålder. Prata med din logoped om saken, och känner du dig osäker och vill ha mer hjälp tycker jag att du ska söka dig vidare till någon annan logoped.

BR säger: Jag har stammat i hela mitt vuxna liv. Problemet uppstår när jag är i en pressad situation, t.ex. när jag ringer eller ska prata engelska. Har gått hos en logoped men avbröt behandlingen pga dålig personkemi. Finns det någon metod som man själv kan ta till för att bli kvitt sitt handikapp?

Lovisa Femrell säger: Det finns olika sätt att jobba med sin stamning. Ett bra sätt kan vara att lära sig mer om stamning för att se vad som passar en själv bäst. Ett tips kan vara att läsa Per Alms bok "Stamning", den finns på bibilioteket. I den boken finns ett avsnitt om självhjälp. Vill du veta mer om olika behandlingsmetoder - prata med en logoped eller kontakta Stamningsföreningen som har en egen hemsida: stamning.se.

Britt säger: Min pojke är 10 år och stammar ofta mer eller mindre beroende på om han är upprörd, ledsen osv. Han är ganska känslosam av sig.

Han gick i terapi för 3 år sedan men det blev inte bättre. Det blev sagt till slut att han skulle växa ifrån det. Men jag märker att han själv tycker det är jobbigt ofta. Vad kan jag göra??

Lovisa Femrell säger: Om barnet självt tycker att det är jobbigt, så måste man få hjälp. Är det tre år sedan han fick behandling senast är det kanske dags för ett nytt försök. Ett bra sätt kan vara att gå i grupp med andra barn som stammar - kontakta närmaste logopedmottagning för att se om det finns sådana möjligheter där.

homer säger: Hejsan, jag är 25 år och har stammat mer eller mindre sen jag var 7-8 år. Jag stammar inte gravt utan endast på vissa stavelser och det blir värre när fler eller okända människor är i närheten. Det verkar aldrig försvinna. Jag har även, till min fasa, märkt att jag stammar i "tankarna". På samma typ av ord eller meningar jag har svårt för att prata om, har jag svårt att få fram ordet i tanken! Otäckt... finns det något samband? Och vad tror du jag ska göra? Är jag en stammare för livet? tacksam för svar

Lovisa Femrell säger: Jag har inte tidigare hört talas om att man stammar även i tanken. Det kan ju vara så, om jag förstår dig rätt, att det handlar om en svårighet att hitta vilka ord du ska säga - att plocka fram orden ur ditt mentala lexikon. Det finns flera sätt att träna på det. Prata med en logoped för att få hjälp. Om du kommer att fortsätta stamma livet ut får tiden utvisa, det är svårt för mig att svara på, men även om du gör det går det alltid att arbeta med stamningen för att få den att förbättras.

thomas säger: Finns artister/sångare som stammar men det märks inte av ett dugg när dom sjunger i en mikrofon. Kan att stamma vara förknippat med olika "roller" vi går in i? Mitt vanliga jag, att imitera andra, sjunga osv.

Lovisa Femrell säger: Ett sätt att få flyt på talet kan vara att gå in i en annan roll, eller att till exempel byta dialekt. Men då är flytet bara tillfälligt - efter ett tag kommer stamningen även i den nya rollen eller dialekten. Det finns skådespelare som inte stammar på scen, men de gör det privat. Man tror att det beror på att det är det automatiska talet man stammar. När man flyttar talet till en mera medveten nivå kommer flytet. Vad gäller sång är det så att de flesta inte stammar när de sjunger. Man vet inte vad det beror på, men man tror att det är för att talet sitter i den vänstra hjärnhalvan medan sången sitter i den högra. Det är olika funktioner som är igång och arbetar i hjärnan, helt enkelt. Det kan också bero på att vi inte kommunicerar med andra när vi sjunger - och det är just i kommunikation som stamning uppstår.

Lena_skåne säger: Hej Lovisa! Jag är mamma till en flicka på snart 5 år som har börjat att hacka när hon pratar och nu är jag rädd att detta är stamning. Jag stammar själv och även min mamma och mormor har stammat så en viss ärftlighet måste finnas. Tycker du att jag skall ta henne till en logoped nu eller vänta?

Lovisa Femrell säger: Vi vet att det finns en viss ärftlighet när det gäller stamning, och den är starkast från stammande kvinnor. Eftersom du stammar och din dotter också har börjat nu, skulle jag inte vänta utan söka hjälp hos logoped.

Evey säger: Hej Lovisa, Jag är 27 år & har stammat hela livet. Fick hjälp hos logoped under ett par år i tonåren. Stammar fortfarande i vissa situationer. Min fråga är, kan stamning vara ett invant beteende alltså kan det helt vara en helt psykisk åkomma? Det vill säga jag har stammat hela livet och eftersom jag "vet" vilka situationer eller vilka ord som kan få mig att stamma så gör jag det. Medan jag i en annan lugn situation inte stammar på dom ord som jag vanligtvis har svårt att säga.

Lovisa Femrell säger: Även om man inte vet vad stamning beror på, så är man idag övertygad om att det inte handlar om något psykiskt. Man stammar inte för att man är nervös - men man kan bli nervös av att man stammar. Det kan vara en anledning att man stammar i vissa situationer men inte i andra.

Moderator säger: Nu kommer den sista frågan.

martin säger: Hej! Jag har stammat ett bra tag och är 21 år gammal.. min stamning är inte så problematisk men stör mig ändå mycket och är i vissa situationer psykiskt påfrestande. Är det lönt att söka hjälp? Och är "myten" sann att om man blir kittlad mycket som barn är det större risk att man börjar stamma? tack

Lovisa Femrell säger: Myten är inte sann! Om man skulle börja stamma för att man blir kittlad skulle nog väldigt många barn här i landet stamma. Vad gäller din stamning så skiljer vi på stamning och stamningsproblematik - stamning består både av det vi kan se och höra, och av alla känslor kring stamningen och det man kan göra för att undvika att stamma. Även om man stammar lite så kan man tycka att det är jättejobbigt. Det är inte graden av stamningen som är det viktiga, utan vilka besvär man upplever. Känner du behov av att få hjälp ska du självklart ta kontakt med en logoped.

Moderator säger: Nu måste vi tyvärr sluta. Tack Lovisa Femrell och tack alla ni som ställt frågor. Ni kan snart läsa hela chattet på aftonbladet.se.

Lovisa Femrell säger: Tack för alla intressanta frågor! Hoppas att det löser sig för alla er som har problem med stamning.

Läs mer:

ARTIKELN HANDLAR OM