Eva: Sitt inte och hoppas för länge

RELATIONER

Se till att prata om saken i god tid

Evas förklaring: Att vilja ha barn och realisera det, är för de allra flesta en naturlig del i en relation. För kvinnor brukar den biologiska klockan klämta extra mycket mellan 30-35, för killar oftast samtidigt eller senare.

En person har vissa livsregler i sitt liv. Ofta hämtar dessa näring från den egna barndomen.

Om du har haft en svår uppväxt förknippar du kanske familjebildning med olust, vilket innebär att du skjuter upp barnafödande.

Har du i stället upplevt en bra barndom tänker du annorlunda. Livsregeln blir ”om jag bara skaffar barn lika tidigt som mina föräldrar så kommer mitt liv att bli bra”.

I Alexanders fall verkar ”reglerna” ha vidmakthållits inom släkten, där alla skaffar barn ungt. Han ser därför enbart fördelar med att skaffa barn när han är relativt ung.

Angelica har däremot trygghet som livsregel – före barn. Deras viljor och synpunkter kolliderar på grund av att de har inpräntade livsregler som är svåra att luckra upp.

Men i en relation kan man behöva ompröva sina livsregler.

Evas lösning: Även om vi idag kan skaffa barn genom yttre ingrepp, så finns det för många ett ålderstak, runt 40 för kvinnor.

Det är upp till varje person att känna in hur viktigt det är att ha barn. Om ni lever i en relation där det biologiska taket inte nås på många år än, finns det givetvis större anledning att förhandla, tala om respektives drömmar och förväntningar på ett tidigt stadium. Och försöka finna en samarbetslösning som båda kan lita på.

Om den ena parten mycket starkt uttrycker sin ovilja att skaffa barn och denna inställning inte verkar ändras och förblir opåverkad trots kommunikation kring det – då är mitt råd att du som vill ha barn måste göra ditt val. Avstå eller lämna din partner. Jag har mött alldeles för många människor som suttit fast i ett vänteläge och ”hoppats”. Men inget hopp infinner sig och åren har gått och så har man passerat möjligheten till egna barn.

Det viktigaste är att en relation är flexibel; båda parter behöver visa empati, kunna leva sig in i varandras tankar, känslor och behov. En relation får inte bli ett krig man utkämpar där det handlar om att VINNA till varje pris. Men lika lite får det handla om att FÖRLORA sig själv och sina drömmar. Särskilt om de är viktiga, som att vilja ha barn.

I en sund relation måste båda anpassa sig, och lyssna på varandra, det är det som kallas kärlek.

Oeniga om när ni vill bli föräldrar?

Här är Evas fyra tips