Fadimes minne hedrat

RELATIONER

Hedersmördad av sin far för tre år sen

Himlen grät igen för Fadime Sahindal. Snöblandat regn drev in över Sergels torg i Stockholm där hennes favoritmusik spelades före talen på torsdagskvällen.

Det var precis tre år sedan pappan sköt ihjäl henne.

Foto: Igår var det exakt tre år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Hennes minne hedrades bland annat med en manifestation på Sergels torg i Stockholm.

För honom var mordet en hederssak. I hans värld innebar det vanära att hans dotter ville leva ett normalt liv med pojkvän och allt.

Denna kalla torsdagskväll hade några hundra personer samlats på Sergels torg till en manifestation för att hedra Fadime Sahindal, det mest kända offret för så kallat hedersrelaterat våld.

Stearinljus bildade hennes namn på de blöta stenplattorna. En ung kvinna satt symboliskt kedjad. En annan var helt dold av ett svart tygstycke med vita ansikten och händer. I högtalarna: U2:s vemodiga One.

Stolt stipendiat

– Att hedra Fadimes minne betyder att vi samtidigt hedrar de tusentals unga kvinnor son lever på samma sätt som hon, sade Sara Mohammad, ordförande i Glöm aldrig Pela och Fadime-riksföreningen.

Ungdomsminister Lena Hallengren påminde om ”mäns strukturella överordning” och att män varje år dödar ett 30-tal kvinnor i Sverige.

Grundaren av den franska feministiska rörelsen Varken hora eller kuvad, författarinnan Fadela Amara, talade eldfängt om det förtryck med traditionella religiösa förtecken som hon bekämpar:

– Jag vill omfamna alla här som slåss för sin frihet!

På ett seminarium i LO-borgen meddelade Fadimes minnesfond att Sahra Bargadle, grundare av och ordförande för Tensta kvinnojour, utsetts till 2005 års stipendiat i Fadimes minne.

– Fadime är en förebild för mig och många andra kvinnor och flickor som vill ta ansvar för sina egna liv. Jag är stolt över detta pris som bär hennes namn, sade Sahra Bargadle och tog emot stipendiet på 30000 kronor i närvaro av integrationsminister Jens Orback.

Vittnade om mod

På seminariet berättade en ung kvinna som kallar sig Jasmine om varför hon för sju år sedan klippte alla band med sin familj. Pappans misshandel kulminerade i tonåren när hon ville ut och träffa kompisar som vem som helst. Han krävde att hon skulle gå hem direkt efter skolan för att laga mata och städa.

Hon har flyttat tolv gånger under dessa år och lever med skyddad identitet.

– Jag har ett pris på mitt huvud. Får de tag på mig lever jag inte längre.

Det förflutna har hon förträngt till den grad att hon helt tappat modersmålet. Hon umgås aldrig med landsmän.

– Det är ett högt pris att betala. Med det är värt det, intygade Jasmine.

Lars Pedersen/TT