Vi är sämst - så in i Norden

avTina Remius

Professor: Pinsamt att Sverige inte haft en kvinnlig statsminister

Foto: Scanpix/AP
Høyres Erna Solberg är Norges andra kvinna på statsministerposten. Helle Thorning-Schmidt blev Danmarks första kvinnligastatsminister 2011 och Tarja Halonen var Finlands president under 12 år.

Norge fick nyligen sin andra kvinnliga statsminister, Erna Solberg.

I Norden är Sverige det enda land som aldrig haft en kvinna på den yttersta maktpositionen.

- Det är snart pinsamt och det kommer ju inte att hända före 2018, säger Lena Wängnerud, demokratiforskare.

Foto: Foto: SARA RINGSTRÖM
Lena Wängnerud.

Norge, Danmark, Island och Finland har alla haft kvinnliga statsministrar. Men Sverige väntar fortfarande.

Lena Wängnerud, demokratiforskare med huvudfokus på kvinnors politiska inflytande, tror att anledningen kan vara en svensk naivitet.

Hög andel

- Sverige har en hög andel kvinnor inom riksdag och regering jämfört med andra nordiska länder. Det gör att vi tror att detta ska sköta sig själv, säger hon.

Men enligt Lena Wängnerud krävs ett långsiktigt arbete för att få fram kvinnliga statsministerkandidater. Hon menar att det inom­ samtliga partier krävs en könsblandad grupp i skiktet direkt under partiledaren och att man där arbetar aktivt med frågan. Hon lyfter upp Centerpartiet som haft flera kvinnliga partiledare.

- Det är ingen slump ­eftersom det funnits en lång tradition i ett starkt kvinnoförbund, säger hon.

Kräver stöd internt

För att kunna bli och sitta kvar som kvinnlig partiledare krävs ett stort internt stöd inom partiet. Och även här är Centern ett bra exempel.

- Göran Persson och andra manliga ledare har klarat av att leda­ partiet genom soloprestationer medan de kvinnliga ledarna krävt ett förankrat stöd inom alla delar av partiet.

Hon menar att Mona Sahlin alltid led av sitt splittrade interna stöd.

Samtidigt tror hon inte att kvinnor medvetet hålls tillbaka inom politiken.

- En kvinnlig statsministerkandidat skulle inte på något sätt vara ett hinder för att vinna ett val, säger Lena Wängnerud.

I Sverige har vi en tradition av partiledare som sitter länge på sin post.

- I Norge och Danmark byts partiledarna oftare ut vilket ger en större möjlighet för kvinnliga kandidater att nå fram, säger hon.

Störst chans hos M

Störst möjlighet att få en svensk kvinnlig statsminister finns just nu inom Moderaterna, anser Lena Wängnerud.

Men enligt Kirsti Niskanen, forskare i genushistoria, kan det dröja länge.

- Det finns ingen kvinna med lyskraft som utkristalliserats inom partiet. Moderaterna verkar inte heller ha en levande strategi att plocka in kompetenta kvinnor, säger hon.

Hon menar att de nordiska länderna inte är så lika som de flesta tycks tro.

- Norge har en lång tradition av kvotering inom politiken som inte går att finna någon motsvarighet till i Sverige, säger hon.

En viktig symbol

Och en kvinnlig statsminister är en viktig symbolfråga:

- En statsminister är en förebild och en kvinna på den posten skulle kunna inspirera många, säger Kirsti Niskanen och fortsätter:

- Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att alla, oavsett kön, klass och etnicitet, har en möjlighet att nå politiska toppositioner. Men så ser det inte ut i Sverige i dag.

1 av 4
Gro Harlem Brundtland.

Kolla så många kvinnliga statsministrar & presidenter våra grannländer hunnit med!

Norge

Gro Harlem Brundtland (Arbeiderpartiet) valdes 1981 till Norges första kvinnliga statsminister och regerade i tre perioder fram till 1996.
Erna Solberg (Hoyre) blev i september i år Norges andra kvinnliga statsminister. Hon är sedan 2004 partiledare för Høyre.

Finland

Tarja Halonen (Socialdemokraterna) var Finlands första och hittills enda kvinnliga president. Satt vid makten i 12 år (2000-2012). Var utrikesminister 1995-2000 och justitieminister 1990-1991.

Mari Kiviniemi (Centern i Finland) var 2010-2011 statsminister. Hon hade tidigare arbetat som utrikeshandels- och utvecklingsminister och kommun- och förvaltningsminister.

Anneli Jäätteenmäki (Centern i Finland) var Finlands första kvinnliga statsminister under två ­månader 2003.
 

Island

Figdís Finnbogadóttir valdes 1980 till Islands första kvinnliga president. Hon var då även världens första demokratiskt valda kvinnliga statschef. Hon återvaldes 1984, 1988 och 1992. 1988 vann hon valet med 94 procent.

Jóhanna Sigurðardóttir (Samlingsfronten) var landets stats­minister åren 2009 till 2013.
 

Danmark

Helle Thorning-Schmidt (Socialdemokraterne) valdes 2005 till danska Socialdemokraternas första kvinnliga partiledare och blev den första kvinnliga statsministern 2011. Hon var ledamot i Europa­parlamentet 1994-2004.

Island toppar listan på jämställda länder

Tio i topp 2012

1. Island

2. Finland

3. Norge

4. Sverige

5. Irland

6. Nya Zeeland

7. Danmark

8. Filipinerna

9. Nicaragua

10. Schweiz

Jumboplats:

134. Pakistan

135. Yemen

ARTIKELN HANDLAR OM