Det ska vara en barnflicka i år

RELATIONER

Det ska vara en barnflicka för att få en dekadent touche på tillvaron nuförtiden. Jude Law hade sex med en på biljardbordet, David Beckham blev otrohets-outad av en, Anna Nicole Smith har naturligtvis också haft ett förhållande med en, och man kan ju inte glömma Knutbypastorn i sammanhanget. Det är bara golfaren Tiger Woods som är en hyvens kille, han gifte sig med en barnflicka, och det var inte ens hans egen barnflicka.

Barnflickan i ropet just nu är hon som arbetade för den stenrike multimiljardären David Saperstein, hans fru svenska Suzanne, 43, från Krylbo, och deras tre barn. Fast mest åt David då, verkar det som. Nu har hon tagit över gubben som köpt henne både löshår och nya silikonimplantat. Klart, det var ju himla generöst, så vad ska en flicka göra? Allvarligt, jag tycker faktiskt att frun Suzanne ska vara glad att det inte dröjde ännu längre innan fasaden föll och misären blottlades. Det öppnar sig möjligheter till ett annat liv nu, Suzanne.

Ring Bosse om skatten

När Bosse Ringholm är inblandad i en skandal brukar den innehålla telefoner. Så jag blev riktigt besviken när jag i den nya skattehärvan med Enskede IK (där Bosse varit ordförande i 14 år) inte hittade mer en ett par luringar. Kan inte skattemyndigheterna plocka in Bosse som ny telefonröst, så att man får känna tryggheten och trovärdigheten, riktigt känna hur man lever i den bästa av världar, nästa gång man ringer dit?

Veckans man: Harold Pinter

Jag blir lite varm om hjärtat när jag ser bilder av Harold Pinter, nobelpristagaren i litteratur, med den där vegamössan på svaj. Det är nästan lite Rönnerdahl över honom. Om man kan komma över irritationen över att det inte blev en poet, inte en asiat eller afrikan eller kvinna, så är Pinter inget dåligt val. Radikale britten Pinter retar väldigt många på parnassen och det gör ju inte det hela tråkigare. Jag tror till exempel att den avhoppade akdemiledamoten Knut Ahnlund hade fått reda på att Pinter skulle få nobelpriset och att det var därför han försökte svärta ner det och hoppa på Elfriede Jelinek. Det är visserligen att ta en väldig omväg kan man tycka, och väldigt konspiratoriskt, men jag tror Pinter framkallar såna känslor. Undfallenhet och skitsnack bakom ryggen. Många kritiker verkar ha svårt att attackera honom direkt. Han är en modig man, en modig dramatiker, och dessutom helt briljant. Pinter skapar roller i sina pjäser som ställer till oreda, han öppnar för desorientering och kaos. När jag dessutom fick reda på att Pinter skrivit manuset till den hyperromantiska filmen ”Den franske löjtnantens kvinna” med Meryl Streep, föll jag ju alldeles i farstun. Här har vi en man med många bottnar.