De är tsunamins bortglömda offer

RELATIONER

Tre år efter tsunamin lever Mokenfolket fortfarande på undantag

1 av 3 | Foto: Tillfälligt liv Här i byn ITV Village utanför Khao Lak lever Mokenfolket, vars hem förstördes i tsunamin 2004. Ännu har de inte fått flytta tillbaka.

KHAO LAK. Tre år efter tsunamin börjar livet återgå till det normala i Thailand. Hotell och restauranger har byggts upp igen, turismen har återvänt.

Men för många är katastrofen alltjämt närvarande, inte minst för kvinnorna. Aftonbladet har träffat Mokenfolket i Khao Lak.

Mokenfolket är ett sjözigenarfolk som har levt längs Thailands kuster i hundratals år. När vattnet drog sig tillbaka den där morgonen den 26 december 2004 visste de vad som väntade och sprang inåt land, mot mer höglänt terräng. När vågorna ebbat ut fanns det trots det 4 163 döda, 5 597 skadade och 2 113 saknade bara i Phang Nga provinsen där Khao Lak ligger.

När Mokenfamiljerna återvände fann de sina byar, som traditionellt är byggda på pålar i vattnet, förvandlade till kaffeved. Likaså deras båtar. Kort sagt: deras liv hade spolats bort.

De thailändska myndigheterna reagerade kvickt och militären byggde upp tillfälliga byar längre inåt land. Men tre år efter tsunamin har de ännu inte fått flytta tillbaka, marken de tidigare bodde på är fortfarande klassad som katastrofplats. Ändå säljer myndigheterna mark till olika hotell och turismprojekt i samma område.

– Många av sjözigenarna är analfabeter och förstår sig inte på alla byråkratiska svängar i det thailändska samhället, säger Anchalee Phonklixeng, konsult åt biståndsorganisationen Action Aid i den tillfälliga byn ITV Village Muubaan 6 utanför Khao Lak.

Svårt att försörja sig

De har också svårt att klara sin försörjning. Biståndet organiserades snabbt och det dröjde inte länge innan Mokenfolket hade nya båtar – men båtarna hjälper föga när man inte har någon som köper fångsten.

Tiden närmast efter tsunamin var problemet de uteblivna turisterna. Senare började rykten spridas om att fisken som fångats av fiskare längs med Andamankusten hade kadavrat på de lik som spolat ut till havs, vilket fick thailändarna att i stället välja fisk som fångats i den thailändska golfen eller importerats från till exempel Vietnam.

– Det lönar sig bara att fiska två nätter i veckan säger Halim, en fiskare från ITV Village.

Svårigheterna att få verksamheten att gå runt har tvingat de flesta sjözigenare att söka alternativ. En del har dragits in i den lukrativa smugglingen av droger, sprit och människoe mellan Thailand och Burma. Andra har lämnat landsbygden för storstäderna men då de flesta är analfabeter är de ofta hänvisade till lågavlönade jobb med slavliknande villkor. Alkoholismen har brett ut sig och misshandeln av kvinnor och barn har ökat.

En rapport som tagits fram genom ett samarbete mellan 170 biståndsorganisationer visar att 60 procent av kvinnorna i tsunamidrabbade områden har drabbats av våld eller andra övergrepp i katastrofens spår. Utsattheten i flyktingläger och tillfälliga byar är stor och kvinnorna har haft svårt att få den hjälp de haft rätt till.

Misshandlades till döds

Bilden bekräftas av Tipa Klatalay, som arbetar som volontär i sju olika Mokensamhällen runt Khao Lak. I och med att Mokenfolket tvingades lämna sina byar kom de i kontakt med den moderna världen på ett helt nytt sätt och kvinnorna började undan för undan ifrågasätta och frigöra sig från sitt traditionella sätt att leva.

Utvecklingen betraktas inte alltid med blida ögon av byråden, som normalt bara består av äldre män. Konflikterna mellan dem som förespråkar en återgång till det traditionella livet i byarna och dem som anser att även Mokenfolket måste följa sin tid kulminerade i mars 2007 då en kvinna misshandlades till döds av sin man i en Mokenby utanför Khao Lak.

– Det blev lite av en vändpunkt för många, säger Tipa Klatalay.

Hon tycker sig märka en attitydförändring hos männen i byarna, men ämnet är fortfarande känsligt. Därför träffas vi inte i en by utan på en neutral plats i Khao Lak. Hon vill heller inte ställa upp på bild.

– Det hade varit att provocera byråden för mycket just nu, säger hon.

Slutna samhällen

Mokensamhällen är ofta mycket slutna, man varken talar om eller visar utåt att man har problem. Därför arrangerades det nyligen en temadag för kvinnor och barn i samlingssalen i ITV Village, med bland annat dockteater för barnen och information om vart man ska vända sig eller göra ifall man känner att man har problem i sin familj. Dagen blev mycket lyckad och även en hel del män fanns på plats för att informera sig.

Sedan 2006 är våldtäkter inom äktenskapet straffbara, något som thailändska kvinnoorgansiationer kämpat för i 20 år. Nu gäller det bara att få kvinnorna att våga berätta och anmäla – men Tipa Klatalay är hoppfull. Allt fler har insett att de måste ta itu med problemen i sina samhällen för att ha en möjlighet att bevara dem, tror hon. De äldre i byråden kommer successivt att ersättas av yngre och mer liberala krafter och i framtiden verkar det till och med som om kvinnor ska kunna få ingå i råden.

– Vi har ju motorer på våra båtar nu och den utvecklingen vill vi inte vara utan, så naturligtvis måste vi även anpassa resten av våra liv till dagens samhälle. Att slå sin fru och sina barn är definitivt inte acceptabelt, säger en Mokenfiskare och medlem i byrådet till Aftonbladet.

Han vågar dock inte gå ut med sitt namn.

Stefan Christensen