”Det gottefria barnet är en fantasi”

Foto: Visst kan barn få äta godis – men det kan vara en bra idé att införa regler om när och hur mycket.
RELATIONER

Mellanmål

Mellanmål tycker dietisten Annika Unt bör bestå av tre saker: smörgås, mjölk och frukt. Färdiga krämer, soppor och mini meals innehåller ofta mycket socker. En fruktsallad med lite yoghurt eller en smoothie på frysta bär och mjölk är däremot ett nyttigt alternativ.

– Skolkafeterian fungerar som en livlina för många tonårsbarn och på en del ställen finns det inga färska mackor att köpa, bara godis och läsk. Ett sätt att påverka det är att gå ihop med andra föräldrar. Eller att man packar med en hemgjord macka i barnets skolväska.

Det helt gottefria barnet tror hon bara är en fantasi.

– Inför regler, till exempel lördagsgodis. Godis, glass, saft och läsk ska vara sällan-mat som man äter maximalt en gång i veckan. Samma gäller lightläsk och lightsaft, de är också söta, men innehåller ingen näring.

Frukostflingor

Frukostflingor är ett annat livsmedel det höjs varnande fingrar för. Annika Unt tycker att man gott kan äta vanliga flingor:

– Visst kan man ge sina barn flingor, bara de inte äter dem tillsammans med en sötad fruktyoghurt. Välj vanlig fil i så fall. Däremot ska man se upp med allt som heter ”puff”, som kalas- och honungspuffar. De kan innehålla uppemot 40 procent socker.

Vägrar barnen äta annat än söta frukostflingor kan man prova en gyllene medelväg.

– Gör en egen blandning med till exempel frosties och vanliga flingor eller naturell müsli och servera det med osötad yoghurt eller vanlig filmjölk.

Ett annat knep är att smaksätta vanlig fil med lite fruktyoghurt.

– Använd den smaksatta yoghurten som krydda, det är både nyttigare och mer ekonomiskt. Även en klick sylt kan

fungera som krydda, säger Annika Unt.

Söta drycker

Saft ska vara en festdryck för barn tycker Annika Unt. Juice, som visserligen innehåller en hel del naturligt socker, är okej i lagom mängd.

– Juice är färskpressad frukt utan tillsatt socker och det tycker jag barn kan få dricka ett litet glas av till frukost, om de vill. Däremot ska man se upp med fruktdrycker, som inte är samma sak som juice. I övrigt är mjölk, vatten eller smaksatt vatten bra måltidsdrycker, säger Annika Unt.

Sötningsmedel

Lightprodukter är ofta sötade med konstgjorda sötningsmedel. Aspartam är det sötningsmedel som har debatterats mest. Det är mellan 100 och 200 gånger sötare än vanligt socker, men ger väldigt lite kalorier. Naturläkaren Peter Wilhelmsson hävdar i sin bok ”Friskare barn” att aspartam är skadligt och kan förstöra nervbanorna och orsaka personlighetsförändringar, hjärntumörer och MS, multipel skleros. Han avråder därför ifrån att barn ska äta konstgjorda sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet. På Livsmedelsverket är man av annan uppfattning:

– Det har gjorts otroligt många studier om aspartam. Bland annat har man undersökt diabetiker som ju får i sig mycket sötningsmedel. Ingenting har visat att det skulle vara skadligt att få i sig aspartam i de mängder vi äter i Sverige, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket.

En annan teori är att konstgjorda sötningsmedel ökar hungerkänslorna eftersom de lurar kroppen att tro att den ska få energi. Hittills har forskare dock inte kunnat enas om det verkligen stämmer. Man vet inte heller om det stämmer att socker kan göra barn hyperaktiva.

ARTIKELN HANDLAR OM