Ny teori om plötslig spädbarnsdöd

De nya rönen kan identifiera riskbarn

Ny forskning kan göra det möjligt att hitta de bebisar som löper störst risk att drabbas av plötslig spädbarnsdöd. Forskarna har kommit ytterligare ett steg på vägen mot gåtans lösning.

Forskare vid University of Chicago i USA har hittat två olika sorters hjärnceller som styr andningsreflexen, skriver BBC News.

Man visste sedan tidigare att det finns en grupp nervtrådar som får bebisen att dra efter andan om den får ont om luft. Nu har forskarna hittat ytterligare en grupp nervtrådar med samma uppgift, som fungerar som ett reservsystem.

Vissa bebisar tycks sakna detta reservsystem. Det är inga problem så länge barnet har normal tillgång på syre, då andas barnet helt normalt.

Kan skydda riskbebisar

Men barn som saknar den andra nervbanan är extra utsatta om de drabbas av syrebrist, t ex om de sover på mage och luftvägarna blockeras. Om den första nervbanan av någon anledning har slagits ut kan följden bli att barnet dör i plötslig spädbarnsdöd.

Det är långt kvar innan rönen kan bli till konkret hjälp för oroliga föräldrar. Hittills har all forskning skett på möss. Nu återstår att se om människor fungerar på samma sätt.

Om teorin visar sig stämma kommer det att ta ytterligare tid att hitta ett sätt att i identifiera de bebisar som har skadade nervceller. Man skulle då kunna skydda dessa bebisar genom att sätta in extra övervakning.

Fakta: Plötslig spädbarnsdöd

Fram till för tio år sedan drabbades 100-200 barn per år av plötslig spädbarnsdöd, men tack vare information om riskfaktorer har antalet fall sjunkit till 30-40 barn per år. Socialstyrelsens råd lyder:

Maria Wångersjö