"Jag ska bli bättre på att säga att jag älskar min son"

RELATIONER

Moa Andersson, 28, vill ge sina barn kärlek och frihet

Frihet och kärlek.

Det fick Moa Andersson, 28, när hon växte upp – och det vill hon ge sina barn.

– Men jag ska bli bättre på att säga till Aaron att jag älskar honom. Det sa man inte hemma hos oss när jag var liten.

När Susanne Kjedemar, 57, träffar sin dotter Moa Andersson, 28, och barnbarnet Aaron, 2, slås hon av vilken fantastisk mamma hon är.

– Hon är så självklar i sin modersroll. Så påhittig, lekfull och har så stort tålamod. Det är som om hon inte gjort något annat, säger Susanne Kjedemar.

Moa Andersson minns uppväxten med mamma Susanne, pappa och storebror i Norrköping som en tid av få bestämda regler. Så vill hon att hennes barn ska få växa upp.

– Men Aaron kommer inte få cykla runt själv klockan nio på kvällen. Det kanske hände lika mycket förr att barn råkade illa ut, men man hörde inte så mycket om det, säger Moa Andersson.

Får råd av mamma

Under graviditeten läste hon om vad som hände i magen vecka för vecka. Då trodde hon att hon också skulle sluka böcker om barns utveckling.

– Men nu känner jag inte att det behövs. Så länge vi överöser honom med all kärlek som finns och lär honom vad som är rätt och fel genom att uppmuntra när han gör rätt, så tror jag att han utvecklas emotionellt, säger Moa Andersson.

Behöver hon diskutera med någon, vänder hon sig i första hand till kompiskretsen.

– Visst händer det att jag får tips av mamma. Jag ringer nog henne före sjukvårdsupplysningen, säger Moa.

Sonen har just skolats in på förskola hemma i Partille utanför Göteborg och Moa har börjat jobba. Att det var hon som skulle vara hemma, var hon och maken Stefan ense om.

– Det kan tyckas ojämlikt. Men jag ser det som att jag fick vara hemma i två år. Jag har gjort allt jag ville göra innan jag fick barn – bott utomlands, rest och pluggat. Nu går mitt liv ut på att vara mamma till min son, säger Moa Andersson.

Hennes mamma fick sitt första barn – Moas storebror – vid 23.

– Jag längtade väldigt mycket efter barn. Och den längtan var nog större än längtan att plugga, säger Susanne Kjedemar.

Sedan kom Moa fyra år senare, på sommarlovet mellan andra och tredje året på arbetsterapeututbildningen.

– Då fick barnens pappa vara hemma. Det var helt naturligt för honom, men lite nyskapande på den tiden, säger Susanne.

”En generationsgrej”

Moa Andersson säger att hennes föräldrar alltid visat kärlek. Men finns det något hon vill göra annorlunda så är det att också säga det.

– Det kanske är en generationsgrej. Det är bra att visa att man älskar någon. Men jag tror att barn behöver höra det också, säger Moa Andersson.