Dags för skolstart!

RELATIONER

Den första skoldagen är något man både längtar till och är nervös inför, både som barn och förälder. Även lågstadieläraren Lena Brunner tycker det är pirrigt första dagen med en ny klass.

- Den bästa förberedelsen du kan göra som förälder är att prata med barnen om skolan på ett positivt sätt, säger hon.

I dagarna börjar närmare 95000 barn sin första skoldag. Det brukar vara stort och pirrigt för både barn och föräldrar. Veckan innan kan barnet ha svårt att somna och ställa massor av frågor. Vad händer om jag inte kan läxan? Vad gör man på gymnastiken? Varför får jag inte välja bänkkamrat?

Bland föräldrar florerar rykten om skolans kvalitet och om saker ditt barn förväntas kunna. För visst måste man träna potatisskalning och hur man knyter skosnören under sommaren före skolstart?

– Nej, det känner jag inte igen, säger Lena Brunner, lågstadielärare i Kasmyraskolan i Botkyrka. Det kanske efterfrågas på vissa skolor, men vanligtvis löser sig den typen av praktiska detaljer av sig självt.

Den viktigaste förberedelsen du som förälder kan göra är istället att prata om skolan i positiva ordalag.

Uppmuntra skolgången

Uppmuntra skolgången. Säg saker som ”Tänk vad mycket du kommer att lära dig!”. Det är bra om du understryker att skolan är till för lärande. Många barn har svårt med övergången från dagis och sexårsverksamhet. De vill hellre leka än att lösa uppgifter och förstår inte varför de inte får göra det.

Den allra första skoldagen är även föräldrar välkomna.

Ta ett steg tillbaka som vuxen. Tänk på att det är barnens stora dag - inget föräldramöte. Jag och mina kollegor brukar boka in ett möte redan efter någon vecka, då finns det utrymme att ställa frågor.

Alla pedagoger har sina egna rutiner för den första skoldagen, men Lenas är följande: hälsa ordentligt och ta alla barn i hand. Låta barnen hitta sina platser, lära ut en ”gomorronsång”, ha upprop, ge i uppgift att rita något från sommarlovet, ha rast och lösa en enkel matteuppgift.

– Det är viktigt för barnen att känna att skolan verkligen har börjat, därför har jag alltid en matteuppgift och ger en liten läxa redan första dagen. Jag delar också ut en varsin ask med pennor, sudd och sax. Det brukar vara väldigt populärt. I år ska vi dessutom öppna ett bokpaket, så eleverna ser vilka böcker vi ska läsa under det första året. Det skapar positiva förväntningar.

Det har skett många förändringar sen barnens föräldrar var lågstadiebarn och många vuxna blir exempelvis förvånade över att bänkarna är borta.

Sitter i grupp

Nuförtiden är det vanligt att barnen istället har saker i hurtsar och sitter i grupper, inte som den klassiska uppställningen med bänkrader.

Med drygt 20 års erfarenhet som lågstadielärare har Lena Brunner märkt en tydlig förändring hos barnen. Eftersom så gott som alla barn redan har gått i förskolan och sexårs så är dagens förstagluttare bättre förberedda. De är tryggare och mer självständiga, bättre på att klippa och klistra och har större vana av samarbete.

– Från skolans håll har man blivit bättre på att se barnen som individer, inte som en grupp som ska stöpas på samma sätt, menar hon. En av få försämringar märker lärarna av i skolmatsalen. 2000-talets barn har mindre ro att sitta stilla och äta.

Där har ni föräldrar en viktig uppgift: Lär barnen att måltiderna är tillfällen att ta det lugnt och umgås. Det kommer de ha nytta av i skolan.

ARTIKELN HANDLAR OM