Barnens egna ord om övervikten

RELATIONER

"Jag är en överviktig kille eftersom mina föräldrar jobbar hela tiden. Vi har inga bestämda mattider och då blir det att jag äter skräpmat."

"Värst är det hos skolsköterskan. Jag är rädd varje gång jag ska väga mig."

"Jag går ofta till min mentor i skolan och berättar om öknamnen man skriker efter mig men har aldrig fått någon ursäkt från någon."

"Jag är 13 och går hos en kurator men säger aldrig sanningen till henne. Att jag mår skit. Att jag vill dö."

"Om ni visste hur skönt det är att höra ”bra jobbat” när man tränat eller struntat i godis en dag!"

"Man får tydligen ha dålig personlighet och vara snygg, men inte bra personlighet och vara tjock. Så personligheten spelar ingen roll? Jaha, då kan jag lika gärna vara en dålig människa och vara tjock."

"Tankarna jag har om mig själv innehåller inget positivt"

"Det är med humorn jag kan acceptera vem jag är, det är med humorn som jag har min plats bland vännerna."

"Värst är att man har svårt att få kompisar och sedan följer det med en i livet"

"Jag har slutat duscha efter gympan, för de andra tjejerna kollar alltid på en och tisslar."

" Mina föräldrar gör bra i att inte gnälla på mig hela tiden om övervikten. De stöttar mig i små steg."

" Jag vill gärna göra något åt min vikt, men varifrån ska jag få energin?"

"Det verkar inte finnas någon hjälp förrän man är 18. Vi har försökt i fem år, sedan jag var 11."

ARTIKELN HANDLAR OM