Nu flyttar vi ihop – med vår släkt

RELATIONER

Generationsboende har blivit en trend: "Praktiskt, tryggt och ekonomiskt"

Att dela hem med den närmaste släkten är en ny boendetrend.

Men vilka är fördelarna? Och vad ska man tänka på innan man flyttar ihop?

Allt fler inser fördelarna med generationsboende.

En undersökning från Svensk fastighetsförmedling bland drygt 3?000 svenskar visar att var tredje är positiv till att bo ihop med äldre och yngre generationer.

Det finns också uppgifter om generationsboende som den snabbast växande boendeformen i USA, med 67 procents ökning mellan år 2000 och 2007.

President Obama är alltså långt ifrån ensam om att dela hus med svärmor.

Ett tryggt nätverk för barnen

Vad är positivt med generationsboende?

– Förr hade vi ett patriarkat, där äldst visste bäst. I dag finns det tvärtom en ömsesidig beundran inför den kunskap som finns i en annan generation. Boendeformen bidrar till en kunskapsöverföring mellan äldre och yngre som är positiv, säger psykologen Eva Rusz.

Psykologen Christina Hermanrud menar att boendet skapar ett tryggt nätverk för barnen. Även rent praktiskt kan det vara en stor hjälp för heltidsarbetande föräldrar att någon kan rycka in och hämta på dagis. Och ekonomiskt finns det fördelar, eftersom man kan dela på kostnaderna.

Christina Hermanrud pekar även på det sympatiska med att bo nära åldrande släktingar.

– Det finns något mycket positivt i att man tar hand om varandra. Man förstår hur man bäst kan hjälpa en äldre människa, eftersom man lärt känna varandra väl.

Mycket respekt krävs

Vilka problem riskerar att uppstå?

– Konflikter kring rollfördelningen. Vem har rätt att uppfostra? Vem förväntas göra vad? säger Eva Rusz.

Christina Hermanrud tror att det sällan är en fördel att tvingas flytta ihop under samma tak, av ekonomiska eller praktiska skäl.

Hur får man boendet att fungera?

– Det krävs respekt. Det gäller att varken utnyttja eller utnyttjas, säger Christina Hermanrud.

– Utvärdera och ändra regler och överenskommelser efterhand. Man ska vara lyhörd, lägga sig i lagom mycket och vara villig att kompromissa, säger Eva Rusz.