Caroline 22: ”Nu har jag fått livsgnistan tillbaka”

RELATIONER

Blev våldtagen – samtidigt som hon ringde larmcentralen

1 av 4 | Foto: fick livet åter Caroline överlevde men bearbetar fortfarande våldtäkten. ”Det jag råkat ut för är inget att skämmas för. Det är inte mitt fel”, säger hon.

Caroline Fernebring, 22, överfölls och våldtogs i en park.

– Men jag överlevde. Jag vill att tjejer ska veta att det finns ett liv efter en våldtäkt, säger hon.

Den 29 juli i fjol var Caroline på väg hem från krogen. I Stadsparken i centrala Helsingborg antastades hon av en man. Hon lyckades skrämma iväg honom och ringa polisen. Men när hon pratade med larmcentralen attackerade han henne igen. Han våldtog henne i en port.

Tog sömnmedel

Det har nu gått ett år och våldtäktsmannen sitter i fängelse.

– Direkt efteråt var jag jätterädd och tappade livsgnistan. Jag såg ingen mening med livet.

Caroline flyttade hem till föräldrarna och var mer död än levande. Hon tog sömnmedel och orkade inte ens ta kontakt med en psykolog.

– Jag hade två val. Ge upp och sjunka djupare, eller börja leva igen.

Hon valde livet.

– Det enklaste hade varit att bli bitter men våldtäktsmannen hade redan tagit för mycket av mitt liv. Sakta men säkert har jag fått tillbaka livsgnistan.

Caroline beskriver sig som två olika personer – före och efter våldtäkten.

– Jag blir aldrig mer densamma. Jag blir aldrig lika orädd. Innan var jag aldrig rädd vilket kanske var dumt. Efteråt blev jag paranoid och vågade inte lita på någon.

Är du rädd för att bli våldtagen igen?

– Å ena sidan är jag fruktansvärt rädd. Å andra sidan tänker jag att det skulle vara en jävla otur i så fall.

Har du kunnat ha sex efter våldtäkten?

– Först trodde jag att jag skulle leva i celibat för alltid. Nu har jag haft relationer och det har gått bra. Jag har förstått att det finns galningar där ute men att långt ifrån alla män är onda.

Carolines våldtäktsman släpps fri om ett år.

– Jag har lagt hatet på is, det tar för mycket energi. Nu tycker jag mest synd om honom, han kan inte må så bra.

”Det är inte mitt fel”

Caroline går idag i terapi och vill börja föreläsa för unga tjejer. Hon ser sig inte som något offer – annat än i brottsstatistiken.

– Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. Det jag råkat ut för är inget att skämmas för. Det är inte mitt fel. Snarare borde vi fråga oss vad i samhället som är fel som gör att det här kan hända.

Carolines samtal till SOS alarm – ord för ord

Våldtäktsmannen fastnade på bilder från parkens övervakningskameror. Så här lät telefonsamtalet mellan Caroline och larmcentralen:

Läs också

Tidigare artiklar

Linda Hjertén, Jessica Ritzén