Skuldfällan

RELATIONER

Allt fler kvinnor lyxshoppar sig till fogden

Foto: Halv miljon i skulder Jessica Walldén, 30, nätshoppade för pengar hon inte hade. Till slut hade hon skulder på en halv miljon kronor. ”Det blev en ond cirkel”, säger hon. (Läs mer om Jessica längst ner).

Säg vad du köper och jag ska säga vem du är.

Shopping är ett sätt att få status.

Baksidan: allt fler tjejer fastnar i skuldfällan.

Kronofogdens statistik visar att det är bland de unga kvinnorna som skulderna ökar mest.
Enligt Ida Hult, trendanalytiker och etnograf, är det konsumtionssamhällets baksida.
– Man blir någon genom det man köper. Man ska dessutom berätta och visa upp vad man konsumerar, säger hon.
Och där menar hon att bloggarna har en stor betydelse.
– De är kvinnligt dominerade och ofta inriktade på konsumtion; ”det här äter jag till lunch, det här har jag på mig idag, det här har jag köpt”, säger Ida Hult.

Männen köper för mest

Många anger ”shopping” som fritidsintresse och spendersamma kändisar som Paris Hilton sätter tonen med exklusiva vanor.
– Det som är svårt att skaffa för många kommer alltid vara det som åtrås, som premium- och lyxmärken. För unga som inte är så färdiga i sin identitet är det lätt att försöka köpa sig till status. De är också ofta väldigt skoningslösa; det får inte vara en kopia, säger Ida Hult.
Trots allt är det männen som köper för mest i kronor räknat. Förklaringen är dyrare inköp som teknikprylar, bilar, motorcyklar – kapitalvaror som ofta har ett andrahandsvärde.
– Den klassiska storpappan står för de stora lånen, bil- och husköp. Kvinnorna handlar mest detaljvaror, som mat och kläder. Vad som hänt de senaste åren är att man kan få kredit för att konsumera detaljvaror, säger Jan Åkerlund på Kronofogden.

Avbetalning – skyhöga räntor

Och i nätbutikerna är det inte bara lätt att klicka i vilka varor man önskar; många erbjuder dessutom avbetalning – till skyhöga räntor. Enligt en kartläggning från Insplanet kan räntorna hos nätbutiker som riktar sig till unga modeintresserade kvinnor ligga på upp emot 40 procent.
Enligt Ida Hult finns inga tendenser till att shoppingtrenden håller på att mattas av.
– De grupper som visar konsumtionströtthet är de som egentligen har råd. Urban övre medelklass, över 30, som tröttnat på slit-och-släng. Där är det mer status att ha tid och vara allmänbildad, säger hon.
Även om den gruppen ofta är trendsättare, tror hon inte att synsättet kommer vinna särskilt mycket terräng.
– Den som inte har status kan inte heller argumentera för att välja bort prylar som ger status. Det krävs nog att en ung kändis går ut och säger att han eller hon tröttnat på konsumtionshetsen, säger Ida Hult.