Gps på barnen – rätt eller fel?

Av: Maja-Stina Skarstedt

Publicerad:
Uppdaterad:

Fler föräldrar övervakar sina barn med gps. Läs röster för och emot.

Spårbara?
Foto: Colourbox
Spårbara?

Har du satt gps på ditt barn? Trenden att göra det ökar. I takt med att allt fler barn har egna mobiler passar även föräldrarna på att gps-övervaka sina barn – ofta via mobilen, men också genom skor eller klockor.

Foto: PETER KNOPP
Malin Alfvén, barn- och föräldrapsykolog.

När DN ringde runt till företag som säljer gps-tjänster säger alla företag att deras försäljning har ökat i år.

Men är övervakningen bra? Här är röster både för och emot.

FÖR: ”Bra – OM det händer något”

Malin Alfvén är barn- och föräldrapsykolog:

”Jag tycker att det är bra – om det sker i samtycke med barnen. Om ungarna själva vill att mamma och pappa vet var de är när de går själva på stan – ja, då är det bra. Men om ungarna inte vill, blir det svårare. Speciellt svårt kan det bli med tonåringar som inte vill att föräldrarna ska veta allt. Men då tror jag på att man måste diskutera det här tillsammans. Gärna innan du sätter på gps-övervakningen. Säg: ’Kan du inte fundera nu när du är ute i kväll, hur det skulle kännas om du visste att gps:en var på?’. Fördelen med gps-övervakning är ju att man hela tiden vet var barnen är OM det skulle hända något. Det här kan också vara ett bra sätt att komma till tals med våra tonåringar. Om de gärna vill ha gps så skulle man även komma fram till vad barnet faktiskt är rädd för.”

EMOT: ”En sorts falsk trygghet”

Jessica Nihlén Fahlquist, fil dr i filosofi:

”Jag tycker att det finns flera etiska problem med gps-övervakning av barn. Man verkar förutsätta att barn inte har rätt till personlig integritet när man använder tekniken på det här sättet. Dessutom finns frågan hur det påverkar barnen som ansvarstagande individer när de är övervakade 24 timmar om dygnet – och vad det gör med samhället. Barnen är ju ändå framtidens medborgare och nu blir detta som att utföra ett socialt experiment där vi inte vet hur resultatet blir. Det är viktigt att barn får utforska själva och lära sig att ta ansvar. Det här kan ge en sorts falsk trygghet. Frågan är om vi lägger över för mycket ansvar på tekniken. Det finns också ett problem i att företag marknadsför en sorts riskkänsla som spelar på föräldrarnas naturliga oro.”

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN