”Om jag stannat i Irak skulle jag dött”

Publicerad:
Uppdaterad:

17-årige Zias pappa mördades i Irak

Mördad Zia Yosifs pappa mördades i Irak. Hans mamma är kvar där. Hon ringer ibland, och trots att hon inte alltid säger något, kan han höra hur svårt hon har det.
Foto: Henrik Brunnsgård
Mördad Zia Yosifs pappa mördades i Irak. Hans mamma är kvar där. Hon ringer ibland, och trots att hon inte alltid säger något, kan han höra hur svårt hon har det.

Zia Yosif visar klackringen han fått av sin pappa. Det är den enda ägodel han fick med sig från Irak, förutom kläderna på kroppen. Ringen är ett smärtsamt minne av det som hände strax innan han flydde.

Foto: Henrik Brunnsgård
Klackringen som Zia har fått av sin pappa.

– Min pappa dog för fem månader sedan. Han blev mördad. Man kan göra vad som helst i Irak nu, ingen bryr sig. Min mamma och morbror sa till mig att åka, om jag stannade skulle jag säkert också dö. Jag kom hit för att få en bättre framtid.

Klipper hår

Zia fyller snart 18 år, en utåtriktad kille som har lätt till skratt. Så fort vi lämnar ämnet pappa tänds ögonen. Han påminner om skådespelaren Jake Gyllenhaal, och han ler stort och skrattar när han hör det. Han har den mest fixade frisyren på stället, drömyrket är att bli frisör och det händer att han klipper de andra på hemmet också. Zia trivs bra, säger han, det är lugnt här. Hans flykt gick lätt, med flyg hela vägen.

– Resan var det bästa, och så fort jag landade kände jag mig trygg.

Oroar sig för mamman

Nu slipper han höra bomber, och grannarnas eviga tjatter om vem eller vilka som dog igår.

– Allt var rädsla i Irak. Man äter i rädsla, sover i rädsla och hoppas att man ska leva till nästa dag, säger han.

Även om han känner sig säker nu, mår bra och har mycket kompisar på Vårljus, oroar han sig för sin mamma. Zia är enda barnet, och efter att pappan dött och han åkt, är hon väldigt ensam. De pratar på telefon ibland.

Har det svårt

– Hon pratar mamma-grejer, frågar vad jag gör och hur jag har det och så. Hon bryr sig och visar det mycket. Men jag märker när jag pratar med henne att hon har det jättesvårt, att hon mår väldigt dåligt.

Det första han skulle göra om han fick stanna skulle vara att gå in på Migrationsverkets kontor för att försöka hjälpa sin mamma.

– Jag tänker på henne och hoppas att det inte händer något med henne eller med mina släktingar, säger han.

Och ögonen mörknar igen.

Läs om barnen som har lämnat allt:

Lina Färm

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN