"Komplicerat att vara vän med sitt barn på Fejjan"

RELATIONER

Terri Herrera Eriksson om att möta sitt barn på nätet

Den typiska bloggerskan är en ung kvinna - var tredje ung tjej har en egen blogg.

På Facebook regerar kvinnorna. Och det är sedan länge känt att mammorna dominerar på webben; de bloggar, nätshoppar och är aktiva på forum.

Men just när det gäller det där med att vara kompis med sina barn på Fejjan, så tycker jag att det är lite komplicerat.

På ett sätt är det ju precis som Fröken Bovary säger: man får en ny bild av sina barn och kanske en ny, roligare form av kontakt. Och i bästa fall kan man just bryta in när tonen blir för hård. (Mina barn är tre och sju år och begår inte surfning, men jag har den stora äran att vara FB-kompis med tonåriga syskonbarn.)

Samtidigt är det lite som att vara på fest med sin 18-åring: varken barn eller föräldrar kan slappna av. Båda blir lite mer nedtonade och mer mogna än de skulle vilja vara.

För någon vecka sen var jag på en jättetrevlig middag hos en kompis – tills den 17-åriga dottern kom in. Då slog vi automatiskt om från roligt skvaller och knäppa anekdoter till trevligt småprat om vad alla ska göra i sommar och om Anna Bergendahls bidrag var det bästa (idag kan man på sätt och vis konstatera att det inte var det).

Efter att ha lyssnat en stund på oss måste 17-åringen ha tyckt att hennes föräldrars kompisar var mest boring i världen och att vuxenlivet suger.

Vi å andra sidan önskade bara att hon skulle cykla över till sin kompis så att vi kunde återgå till de roliga samtalsämnena, samtal som inte anstår en vuxen förebild.

Lite så tänker jag att det kan bli när man är Facebook-kompis med sina barn. Jag tror det är nyttigt att ha lite hemligheter för varann, att ha frizoner på nätet där man kan vara annat än välartad ungdom eller klok vuxen. (Nej, det betyder naturligtvis inte att man ska släppa loss totalt i nätmobbningorgier eller profilbilder när man sveper ett dricksglas med Tequila.)

För övrigt har 17-åringen just slutat att vara FB-kompis med sin morsa.

Och jag vet inte vem som är mest lättad över det: mor eller dotter.