"Jag visste att det skulle bli en succé"

1 av 3 | Foto: Börje Thuresson
Rebecca Liljegren, Lukas Moodysson och Alexandra Dahlström i Tyskland för att sälja Fucking Åmål.

avElin Swedenmark

RELATIONER

Lukas Moodysson ville berätta om att vara ung och längta bort.

Och många kände igen sig i Fucking Åmål.

Fortfarande säger folk att filmen påverkat dem, enligt ena huvudrollsinnehavaren Rebecca Liljeberg.

– Jag blir mer och mer stolt över filmen ju mer tiden går.

Ingen i inspelningsteamet kunde förbereda sig på det varma mottagande som Fucking Åmål fick. I alla fall om man frågar Rebecca Liljeberg, den ena av de två unga huvudrollsinnehavarna. Lukas Moodysson visste dock redan från början att filmen skulle bli omtyckt.

– Jag var konstigt nog ganska säker på att den skulle bli en succé. Men absolut inte att den skulle bli en så stor succé att jag nu tio år senare sitter här och svarar på frågor om samma gamla film.

Nu, tio år senare, tänker Rebecca Liljeberg inte så ofta på Fucking Åmål längre. Men fortfarande träffar hon ungdomar som sett och blivit påverkade av den.

– De säger att den har hjälpt dem, och att de har den som stöd, säger hon.

"Nyskapande historia"

Från början var det inte en kärlekshistoria Lukas Moodysson ville berätta. Han tänkte göra en film om att vara ung och längta bort. Först handlade manuset om två systrar, som bland annat blev utelåsta och tvungna att ringa på hos grannen.

– Han var någon slags psykopat och så blev det en massa skräck och blod. Men jag tröttnade på psykopatgrannen och började hitta på en massa andra saker som de två systrarna råkade ut för, och då dök kärleken upp. Jag hade ingen plan, jag bara skrev och så blev det som det blev, säger han.

Rebecca Liljeberg tror att manuset är den stora anledningen till filmens popularitet. Hon tycker att den handlar om att man inte behöver känna sig värdelös bara för att man inte är som alla andra.

– Det är en hög igenkänningsfaktor, men samtidigt är den väldigt nyskapande. Historien är inte platt.

Ovanlig kärlekshistoria

En del 13-14-åringar tyckte att kärlekshistorien mellan tjejerna var konstig, minns Rebecca Liljeberg. Men de flesta pratade inte om det.

– Det blev inte så stort fokus, även fast det var nytt på film. Och lesbisk kärlek är fortfarande väldigt oskildrat. Det börjar förekomma nu, men det skulle göras mycket mer, säger hon.

Lukas Moodysson minns inte om folk blev provocerade över kärlekshistorien, men tror att det nog var så. För honom var tiden efter premiären märklig.

– Jag kände mig plötsligt väldigt populär och omtyckt och det var roligt i några månader men sedan började det kännas lite kvävande så då bestämde jag mig för att göra bort mig i tv, på Guldbaggegalan. Sedan var det inte så många som tyckte om mig längre och det var i och för sig en ganska plågsam upplevelse men det var först och främst en stor befrielse.

Vad betyder filmen för dig, personligen?

– 75% stolthet, 15% börda, 10% ointresse. Rent privat är nog det viktigaste att jag under inspelningen lärde känna några av mina bästa vänner och inledde samarbetet med några av mina närmaste medarbetare.