Gravidas matvanor gör barnen feta

För lite "bra" fett under graviditeten en av orsakerna, tror forskare

Gravida kvinnor äter fel fett. Det är en av förklaringarna bakom den snabba ökningen av övervikt bland barn. Den teorin lanserar professor Birgitta Strandvik i boken ”Forskare klargör myter om maten” som snart kommer ut.

Den ökande övervikten i samhället kan delvis bero på att kvinnor äter fel fett under graviditet och amning, anser vissa forskare. Fel fett som kan göra att barnen lättare drabbas av fetma och högt blodtryck senare i livet.

– Andelen överviktiga fyraåringar har ökat från fem procent 1985 till över 20 procent i dag. Det måste rimligtvis bero på att någonting är grundläggande fel i vår kosthållning, säger Birgitta Strandvik, överläkare och professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Hon tillhör den skara forskare som anser att sammansättningen av fettsyror blivit skev i vår moderna, västerländska kost och att detta avspeglar sig i en ökande andel feta och överviktiga personer i alla åldrar.

Fet fisk

I dag äter vi för lite av det som kallas alfa-linolensyra, moderfettsyran i omega-3-fettsyrorna som finns i bland annat fet fisk och rapsolja, i förhållande till linolsyran eller omega-6-fettsyrorna som finns i bland annat margarin, anser Strandvik. Hon redogör för sina åsikter i boken Forskare klargör myter om maten som ges ut i dagarna av det statliga forskningsrådet Formas.

– Mekanismerna bakom är inte helt kända. Men övervikten hos allt fler skulle kunna bero på att mammor äter för lite alfa-linolenfettsyror under graviditet och amning, säger Birgitta Strandvik.

Hon hänvisar till försök som gjorts på råttor där råttmammorna fick så kallad västerländsk diet med hög andel omega-6-fett i förhållande till omega-3-fett. Mjölken som de diande råttungarna drack speglade moderns kostintag, och trots att råttbarnen sedan fick en mer välbalanserad diet utvecklade många av dem högt blodtryck, höga blodfetter och kraftig övervikt senare i livet.

Bra kostråd

– Vi bör få i oss högst fyra gånger så mycket linolsyra som alfa-linolensyra, säger Birgitta Strandvik och riktar därmed kritik mot Livsmedelsverkets kostråd till barn i detta avseende.

Men Bengt Vessby, överläkare på metabolenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en annan av bokens författare, håller inte med. Det är inget fel med de svenska kostråden, som i princip har legat fast sedan 1960-talet. Problemet är att de inte efterlevs, säger han och tillägger att den som bara äter tillräckligt allsidigt inte behöver bekymra sig över fettsyror och liknande.

– Om man blir överviktig eller inte beror helt och hållet på hur mycket man äter och hur mycket energi man gör av med. Den allra största förändringen som skett de senaste åren är att vi börjat röra på oss alldeles för lite i förhållande till hur mycket vi äter, säger han.

Nya kostråd kommer i år

Sara Rosén/TT

ARTIKELN HANDLAR OM