Elin, kom hem!

avMalin Wollin

Malin Wollin behöver sin syster – och hade gärna haft ett par till

Jag har bara en syster. Jag tycker det är ganska skruttigt. Hon är jättefin och jag älskar henne så väldigt mycket, men jag hade gärna haft ett par syskon i reserv.

Nu bor Elin i Los Puertonånting och här sitter jag och behöver barnvakt.

Det är tre och ett halvt år mellan Elin och mig. Men eftersom jag var väldigt omogen och syrran brådmogen så växte vi ifatt varandra mer eller mindre omgående. Jag försökte vårda och dadda med henne men syrran betackade sig eftersom hon klarade sig utmärkt på egen hand. Jag försökte trycka ner henne i dockvagnar men hon tog sig ideligen upp. Inte mycket till bebis.

Det kunde såklart varit värre, jag kunde blivit utan syskon, men om jag får önska fritt skulle jag haft minst två syskon till. Ett stort sammanhållet gäng som älskar, slåss, stöttar, hatar och äter upp brödlimpor tillsammans och driver med varandras svagheter.

Jag vet allt om Elin och hon vet allt om mig. Jag vet inte vem jag skulle belasta med all min skit om inte Elin fanns.

Självklart stämmer studier som visar att systrar mår bättre. Vi kanske är mer neurotiska, men vi känner oss trygga i att syrran alltid finns där.

Brorsor som pratar djupheter med systrar är något jag har sett extremt få exempel på. Jag hade gärna haft en äldre bror och sedan tvingat honom lyssna på min hjärtesorg. Nu får Elin ta all mental sörja som jag öser över henne via mail, chatt och sms.

Söstra mi, sa Bork.

Söstra mi kom hem, säger jag.