Är ”normalt sex” det allra viktigaste?

RELATIONER

Gästkrönikören Lisa Magnusson om vad en ”chef för levnadsvanor” borde ägna sig åt

Lisa Magnusson är 24 år och bor i Paris.

I dag är hon gästkrönikör på aftonbladet.se

Foto: Lisa Magnusson.

Vet du vem Kristina Ramstedt är? Hon bryr sig i alla fall jättemycket om dig. Eller åtminstone om dina levnadsvanor, för det är dem hon är chef över. Hon jobbar på Statens Folkhälsoinstitut och innehar just den titeln: avdelningschef för levnadsvanor.

Just nu är hon djupt bekymrad över ungdomars sexualitet, för institutet i fråga har sammanställt en rapport som hon inte alls tycker ser bra ut.

”Ungdomarna lever i dag i en värld med intryck från såpoperor och förbjudna internetsidor med pornografi”, meddelar hon på myndighetens hemsida. ”Detta tillsammans med en ökad alkoholkonsumtion leder till en osäkerhet kring vad som är 'normalt' eller inte”. Hon är ”allvarligt orolig för hur nästa generation ska klara att hantera sin sexualitet om vi inte uppmärksammar denna utveckling”.

Ramstedt har ett stort hjärta. Jag googlar och ser att hennes engagemang inte stannar vid ungdomar och sexualitet. Hon tror också att det ”tyvärr finns/ anledning att oroa sig för den sexuella hälsan hos de som spelar in porr”, på SVT:s chatt, och berättar vidare att hon gärna även ser att de som känner sig kränkta sexuellt får ett ”kvalificerat omhändertagande av proffesionell [sic] personal”.

Under låtsat saklig flagg breder Svenska Folkhälsoinstitutet ut sina djupt moraliska och politiska slutsatser.

Det läskiga är att ingen säger ifrån, trots att varje liten analys utifrån de faktiska siffrorna är helt subjektiv. De tidningar som kommenterar rapporten har indelats i två läger: dels de som fördömer och förfasar sig över ungdomars liggande, dels de som är jättefrigjorda och avslappnat hej & du med uttryck som ”knullkompis”.

Jag har svårt att se att det viktigaste är att ungdomar ska ha ”normalt” sex, men om Folkhälsoinstitutet tycker att porren är en dålig lärare i sexualkunskap så kanske de istället skulle propagera för att det samhälle de företräder skulle bli bättre på att lära ut ämnet.

Skolans sexualundervisning är idag privat men aldrig personlig. Fokus ligger på hur man ska undvika graviditet och könssjukdomar, och flickor får lära sig att säga nej.

Det som verkligen är sex, det som är viktigt – det är alldeles för krångligt för att någon ens skall orka försöka ta det med oss.

Jämte pratet om skydd, kan vi inte prata mer om lust?

När ni lärt oss att säga ”nej” – kan vi inte också prata om att säga ”ja”?

Lisa Magnusson ([email protected])