”Vi är bra på att fly från känslor”

avMonika Israelsson

RELATIONER

Efter skilsmässan fick Mikael ny kraft av att tala med andra män

Foto: Ola Axman
HJÄLPER ANDRA MÄN Mikael kom till Mansjouren efter sin skilsmässa. I dag är han en av volontärerna hos organisationen. Han har byggt upp sitt liv och känner att han gör sådant som han verkligen vill göra. ”Jag är nöjd med den vändning livet tagit”, säger han.

Ett långt äktenskap tog slut och Mikael föll ner i ett mörkt hål.

Vändningen kom när han började prata med andra män - på riktigt.

- Vi män är bra på att fly från våra känslor, säger han.

Det står stolar i en ring, på bordet finns ett blockljus och ett paket näsdukar. Hit till Mansjouren i Stockholm kommer en salig blandning av män, från sexmissbrukare till män som blir misshandlade och män som skilt sig - för att prata med varandra.

- Det häftiga är att även män som inte ”kan” prata om känslor brukar öppna sig till slut. Det ger så mycket att bara lyssna på andra. Problemen kan vara helt olika men i många fall bottnar de i ett flyktbeteende, ­säger Mikael.

Var gift i 26 år

Han är i dag volontär men kom, som många andra, hit när tillvaron rasat. 26 års samvaro hade tagit slut, ”som en glödlampa som brinner häftigt och sedan plötsligt slocknar”.

- Jag hade levt ett ”Familjen AB-liv” och utåt ett välfungerande sådant. Visst hade jag ibland tänkt att jag inte levde som jag egentligen ville, men det livet var ändå min trygghet, säger han.

Uppbrottet kom som en chock. Mikael satt ensam i en halvtömd fyra­rumslägenhet och mådde dåligt.

- Jag var inte beredd på amplituden i känslorna. Först var det en känsla av overklighet, sedan kom sorg, besvikelse och till sist ilska. Det var så starkt att jag inte kunde hantera det.

Kändes meningslöst

Värst var känslan av meningslöshet. Framtiden som han föreställt sig den fanns inte mer.

- Jag tänkte på hur det skulle bli om det kommer barnbarn: ”Ska vi inte vara en familj?” Mitt sammanhang hade försvunnit, jag kände det som att jag stod på perrongen och såg tågen vissla förbi.

Arbetskamraterna blev ett stort stöd, liksom de vuxna barnen och brodern. Men det var först när han kom till Mansjouren som han fick bena ut känslorna.

- Jag var van vid ”bodsnack”, alltså att man pratar men bara ytligt, man visar musklerna verbalt men inget blir sagt. Jag upplevde det som exklusivt med ett riktigt samtal mellan män.

I dag har han byggt upp sitt liv och känner att han gör sådant som han verkligen vill göra och umgås med personer som han kan vara sig själv med. Mest nöjd är han med sin personliga utveckling.

Känner sig stolt

- Jag är faktiskt stolt över hur jag hanterat skilsmässan. Jag skulle inte vilja leva om mitt liv, men jag är nöjd med den vändning det tagit. Jag känner mig tryggare i mig själv och alla nya insikter har gjort mig till en klokare man.

Så tar du dig genom skilsmässan

Mikaels 9 bästa tips:

1 Var öppen på jobbet, så kollegorna förstår varför du är ledsen eller ofokuserad.

2 Var tydlig. Säg inte ”det rullar på” när folk frågar. Berätta hur du mår och ta ­ansvar för ­dina känslor.

3 Tillåt dig att ha starka känslor, men försök att inte fastna. Det klassiska är att man blir bitter och dricker en massa sprit eller tar till andra flyktbeteenden för att få tillfällig lättnad när det känns jobbigt, men flykten skjuter ­bara problemet framåt och skapar ofta nya bekymmer.

4 När du mår som sämst - se till att få tre leenden om dagen från okända människor. Prata med någon, håll upp en dörr. Det här tillämpar jag fortfarande.

5 Ta en sak i taget: Boende, barn och så vidare. Det är lätt att rusa i väg och försöka ordna allt sam­tidigt.

6 Undvik att intellektualisera. För många män i en vårdnadstvist är det lätt att man bara använder huvudet. Fråga dig: Hur känns det här?

7 Sätt upp mål. Om du har barn - tänk att du ska bli världens bästa pappa.

8 Tiden läker inga sår men den är en viktig faktor - fyll den med det som är bra för dig.

9 Det går inte att skiljas från sina minnen - men du bestämmer själv hur du ser på historien. På så sätt kan du leva vidare utan bitterhet och sorg.