Sluta curla, börja coacha!

RELATIONER

Katerinas råd - ålder för ålder

1 år

Vanliga problem: Barnet bits och slåss.

Gör så här: Det är absolut inte okej att barn gör andra fysiskt illa. Ta bestämt bort barnet, säg ”Nej” med hård röst och se arg ut. Många föräldrar är rädda för att göra sitt barn ledset, men det är inget misslyckande om barnet börjar gråta. Det betyder att budskapet har gått in.

Förebygg: Övervaka situationer där din ettåring brukar ge sig på andra barn. Ofta går bit- och slå-perioden över före två års ålder, men är du otydlig kan den pågå längre.

2–3 år

Vanliga problem: Matvägran, trots och viljekamp.

Gör så här: Inse att matvägran är lyxproblem. Var iskall. Erbjud mat. Duka av den orörda maten när måltiden är över. Klagar barnet över hunger, erbjud en frukt och berätta att han eller hon får vänta på riktig mat till nästa måltid. Det viktigaste är att inte bjuda på kex, saft, glass, yoghurt och mackor mellan måltiderna.

Trots beror på att barnet har nått insikten om att de kan påverka sitt eget liv och prövar alla möjligheter för att se hur långt det kan gå. Gör ditt barn delaktigt genom att välja mellan enkla saker, som att välja tröja på morgonen. Men var bestämd på viktiga punkter: Nej, du får inte gå naken till dagis. Ja, vi måste gå dit nu.

Får barnet ett raseriutbrott är det viktigt att du behåller lugnet. Bli inte arg eller få panik. Är ni i en affär och du tycker det är pinsamt, bär ut barnet på gatan. Ofta kan det hjälpa att hålla fast och krama barnet lugnt. Gör ingen stor affär av utbrottet efteråt.

4–5 år

Vanliga problem: För de flesta är den här åldern en rätt okomplicerad period. Det händer att barn blir utstuderade; har sönder prylar med flit och säger saker som ”Jag hatar dig!” och ”Jag vill dö för att du är så dum”. Andra blir plötsligt baby­aktiga och går tillbaka i utvecklingen.

Gör så här: Prata med barnet när det har betett sig dumt. Ta inte alla hot och otrevligheter på allvar. Säg bara ”Vad tråkigt att du hatar mig, jag som tycker så mycket om dig” eller ”Det vore jättetrist om du dog nu.”.

Barn som går tillbaka i utvecklingen gör det ofta för att de har för höga krav på sig. Lyssna på barnet och försök hitta nya lösningar tillsammans. Kanske går det till exempel att sova i egen säng, om nattlampan är på? Som förälder ska man vara bestämd, men inte helt rigid.

6 år

Vanliga problem: Kallas ibland för ”Lilla puberteten”. Många barn i sexårsåldern växlar mellan att vara utagerande och oväntat blyga, grubblande och jättearga.

Gör så här: Prata, prata, prata. Ge barnet utrymme och låt barnet känna sig behövt och delaktigt. Ägna mycket tid tillsammans. Ni behöver inte gå på cirkus varje helg och göra spännande saker ihop. Låt i?stället sexåringen vara med och handla och laga mat. Ta inte ut så mycket i förskott och stämpla inte barnet som ”blyg”, ”framåt” eller ”en tänkare”. Det kan växa bort om ett halvår.

7–8 år

Vanliga problem: Barnet är ifrågasättande och argumenterande. Allt ska stötas och blötas. Många går igenom en ”lortgrisperiod” vid den åldern, när de inte vill bada och tvätta håret.

Gör så här: Det är nyttigt att lära sig diskutera, så låt ditt barn vinna ibland om han eller hon argumenterar väl för sin sak. Men bryt när det blir för mycket tjat och ältande. Markera tydligt när det är slutdiskuterat. Allt kan man inte få förhandla om. Just hygien är en sådan sak. Där ska du säga ifrån tydligt: ”Du badar i kväll, punkt slut. Jag hjälper dig att tvätta håret.”.

9 år

Vanliga problem: ”Nioårskrisen” är ett vanligt begrepp. Barnet börjar fundera på existensiella frågor: Varför finns jag? När kommer jag att dö? Finns Gud? Ofta dyker nya rädslor upp. I den här åldern växer barnen mycket och blir ofta kalviga och obekväma i sin kropp. Många barn har dålig koll på språk och tonläge och svär och skriker mycket.

Gör så här: Prata och bekräfta mycket och svara ärligt på barnets frågor utan att frossa i detaljer om blod och död. Böcker och filmer kan hjälpa barn mycket att få större perspektiv, uppleva igenkänning och få tröst. Titta på bra barn- och ungdomsfilmer tillsammans och diskutera efteråt.

Var stenhård med språket. Säg att det låter jätteilla om man använder fula ord hela tiden. Inför straffskatt på svordomar och tänk på ditt eget språk.

10–12 år

Vanliga problem: Barnet kommer i förpuberteten och börjar få tydliga tonårsproblem, tjatar om mobil, skäms för sina föräldrar och utvecklar komplex. Många har kompisproblem när det uppstår ett glapp mellan dem som börjar bli halvvuxna och de som fortfarande är barn.

Gör så här: Bekräfta barnen som de halvvuxna de faktiskt är. Ge ditt barn en egen nyckel, men ställ också krav. I den här åldern kan barn hjälpa till mer hemma, plocka ur diskmaskinen och handla efter skolan.

Ett bra utgångsläge för att slippa problem är att vara delaktig i barnets värld. Fråga mycket. Vilka umgås du med? Vad brukar ni göra hemma hos din klasskompis? Vad lyssnar ni på för musik? Ta reda på så mycket som möjligt och engagera dig, utan att klampa in på barnets rum och insistera på att få vara med och prata om dåliga lärare.

Om barnet skäms för dig – vilket alla barn gör i någon period – bör du ta ett steg tillbaka. Ligg lågt med att pika om sex och kärlek, kommentera inte kropp och utseende och genera aldrig barnet inför kompisarna.

Känns det hopplöst? Här är Katerinas knep:

Några metoder att ta till när läget är hopplöst (ur Katerina Janouchs nya bok

Barnliv

, Piratförlaget):

ARTIKELN HANDLAR OM