Tråkigt? Det är bra!

RELATIONER

Står du ut med tristess gör ditt barn det också

"Jag har tråååkigt."

Alltför välkända ord i er familj?

Stressa av och låt barnet gnälla en stund.

Unga mår bara bra av att ha tråkigt då och då, menar psykologen Bengt Grandelius.

Foto: Om du vill att dina barn ska utvecklas så låt dem ha tråkigt. Det är då man lär känna sig själv och upptäcker nya saker.

"Ledan är kreativitetens moder" lyder ett gammalt talesätt - och i det ligger en hel del sanning.

– Att ha tråkigt är en stor källa till uppfinningsrikedom. Barn behöver få vara lite gnälliga och ha en vuxen som orkar stå ut med det - för att de själva ska stå ut med denna känsla, säger Bengt Grandelius, psykolog och författare.

Ändå beter sig många föräldrar som om det vore deras ansvar att se till att barnen har att göra hela tiden. Barnen matas med allehanda tidsfördriv men är - till föräldrarnas förvåning - ändå inte nöjda.

- I stället för att med alla medel försöka distrahera barnen kan man hjälpa dem att ta sig igenom denna svårhanterade känsla. Annars lär de sig att gnällighet belönas.

Hitta på egna lekar

- Ledan går över, det vet jag av egen erfarenhet. När jag var liten fick vi barn helt enkelt hitta på något. Och till slut växte något nytt fram, säger Bengt Grandelius.

Ledan är också ett sätt att bekanta sig med sig själv. Man är aldrig så nära sig själv som då, "naken och utan färdriktning".

- Dessutom lär man sig att höja blicken och upptäcka andra genom att ha tråkigt. För "curlingbarnen" är det tvärtom, de har full service jämt och är vana att bara ta hänsyn till sig själva.

Leksaker är också ett populärt sätt att döda tristessen med. Trots att de flesta egentligen tycker att deras barn har på tok för mycket fortsätter de att fylla på i leklådorna. En fem år gammal studie visar att svenska barn i genomsnitt har 536 leksaker - och då räknas systemleksaker som Lego som en enda leksak. Svenskar födda mellan 1900-1930 hade i snitt mellan en och fem leksaker"

- Barn överöses av intryck i dag. De har inte tid att sortera ut den ena saken från den andra. Men det är svårt att säga vilka konsekvenser detta får. För mycket av allt är av ondo, oavsett om det gäller leksaker eller balett, säger Krister Svensson, leksaksforskare och chef för SITREC, International Toy Research Centre, vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Inte fel på leksaker i sig

Det är en vanlig uppfattning att barn blir stressade av för många leksaker, men Krister Svensson säger: "I nuläget finns ingen forskning som tyder på det". Stressen ligger inte i leksakerna i sig, snarare i det konsumtionssamhälle vi lever i och hur leksakerna används, betonar han.

- I dag har barnen "Fem myror är fler än fyra elefanter" på dvd och kan zappa fram till de sekvenser de tycker bäst om. Det ändrar totalt upplevelsen, sammanhanget går förlorat.

Men varför är föräldrar så rädda för barnens rastlöshet?

Bengt Grandelius tror så här:

- Vi står inte ut med tomheten hos oss själva och stjälper över vår ångest på barnen. Att själv känna sig frustrerad och samtidigt se sitt barn frustrerat kan få bägaren att rinna över. Men barn känner av de vuxnas oro. Om man som förälder beter sig som att det vore jordens undergång att ha tråkigt, då blir det så.

- Som vuxen kan det vara bra att påminna sig om att tristessen faktiskt kan vara ett viloläge. Tänk på de gånger vi söker oss till monotonin för att få vara ifred ett tag. Räkneuppgifter och korrekturläsning kan ibland kännas väldigt avkopplande.

Så lindrar du ditt barns rastlöshet

Nneka Amu

ARTIKELN HANDLAR OM