Sex, drugs and rock'n'roll och mamma?

RELATIONER

Terri Herrera Eriksson om bilden av den dåliga föräldern

Ibland blir saker plågsamt uppenbara. I senaste Mama läser jag en intervju med sköna Anna Sahlin där hon berättar om sex, drugs and rock'n'roll. Som tjugoåring levde hon ett hårdfestande och ganska dekadent krogliv. Sahlin menar att hon väljer att gå ut med sanningen om de vilda ungdomsåren för att hon inte vill visa upp sig som en felfri mamma med perfekta barn. Jag är redo att kyssa henne för denna uppriktighet.

Fast liksom för att väga upp det hela handlar resten av intervjun om att hon inte längre går ut, jobbar deltid och fick dottern att gå på pottan redan som baby. En morsa som har varit ”dålig” måste hela tiden överkompensera.

Jämför detta med Petters krönika i samma tidning där han berättar hur han stod på en uteservering med en öl i handen och bebisen utvält på gatan. Visserligen skriver Petter att han ”kräks över sig själv” när han tänker på det, men jag som kvinnlig krönikör skulle aldrig våga berätta om en sådan incident om inte resten av texten handlade om all bot jag hade gjort sen dess. Blivit nykterist, tagit itu med mig själv, gått ner i arbetstid, börjat laga mjölksyrade grönsaker för hela familjen och engagerat sig i både föräldrakooperativ och fadderverksamhet.

Trots att Mamas titel antyder att det är en tidning bara för morsor har de lagt sig vinn om att alltid ha en pappaintervju i varje nummer. Ett strålande initiativ i den kvinnodominerade föräldrapressen, men därför blir också skillnaden på vad som är okej att säga för mammor respektive pappor extra tydliga just i Mama.
han stod på en uteservering med en öl i handen och bebisen utvält på gatan

Som i majnumret där vi har en mammaintervju med Regina Lund med rubriken ”Mamman vet bäst i hjärtat”. Regina berättar att hon är ”mamma till hundra procent”. Graviditeten var nio månader fyllda med drömmar och under småbarnstiden fanns en underbar ickeverbal kommunikation mellan mor och son.

I pappaintervjun med Jonas Leksell är det andra tongångar. Jonas hävdar att han vill inreda som han föreställer sig att misstänkte Palmemördaren Christer Pettersson hade det hemma. Under graviditeten var han inte superladdad utan tänkte mer på att sambon Frida hade blivit tjock och när dottern Elvira kom hade han till en början svårt att knyta an till henne.

I julinumret står singelmamman Jennifer Brown i fokus. Trots att hon blev lämnad under graviditeten andas inte intervjun bitterhet. Istället talar Brown om försoning och att allt har en mening. Det stilla livet med bebis passar henne jättebra.

Det gör det däremot inte för pappan Olle Palmlöf. I samma nummer berättar Olle att han inte har förändrats så mycket sen de tre barnen kom. Det ingår i ett bra liv att kunna spela jävligt mycket squash och att gå ut ett par gånger i veckan, menar han.

Det går knappt ens att genomföra tankeexperimentet att låta Browns och Palmlöfs uttalanden byta plats. Att en känd småbarnsmamma skulle säga att det är livskvalitet att festa ett par dagar i veckan är fortfarande det mest tabubelagda jag kan tänka mig.

Mammor som trivs bäst i hemmet och intuitivt vet vad barnet behöver. Pappor som inte är superladdade på barn och tycker det är livsviktigt att dricka öl med polarna. Välkommen till augusti år 2007. Eller var det 1957?

Terri sätter plus:

Jag har tidigare dissat uppskruvade Nic i svt-programmet ”Hej,hej sommar”, men måste ge honom lite erkännande. Killen har lyckats hålla samma (hysteriska) tempo i 40 avsnitt. Han måste vara alla arbetsgivares drömvikarie. Vilken sommarjobbare!

Fler Terri-krönikor:

ARTIKELN HANDLAR OM