Feminism är inte att acceptera ragg i morgonrusningen

RELATIONER

Ola Olofsson heter en två meter lång man som för ett par veckor sedan skrev en krönika om en sak han hade gått och tänkt på.

Ola ville säga snälla saker till ”medium till ful-snygga kvinnor” när han åkte tåg på morgonen. Jag drog öronen åt mig lite extra då jag anser mig ligga mer eller mindre mitt i det nämnda spannet.

Jag läste krönikan högt för min vän doktoranden och förklarade lite fladdrigt om debatten som uppstod efter krönikan (som var JÄTTEkonstig)

”Men herregud, det här handlar ju inte ett skit om kvinnorna, det här handlar om honom. Ge honom en spegel så kan han säga ”Jag älskar dig Narcissus” så är det klart sedan, då har han gett någon den komplimang som han behöver eftersom han inte kan hålla reda på sin egen kåthet”

Och det var den akademiska analysen.

Jag älskar att stoppa folk på stan och säga att de har snygga kläder och väskor och skor och barnvagnar. Det är en hobby jag har.

”Vilken fin klänning du har!” säger jag. Personen blir glad, allt är bra.

Tills en annan vän hade gått bredvid mig en gång för mycket.

”Du säger ju till varenda människa du möter att de har fina klänningar och kjolar och kappor”

”Ja?”

Min vän menar att en dag kommer tuppen gala, klockan slå tolv och alla de där kvinnorna stråla samman på ett torg och då är jag avslöjad. Då ska det blottläggas hur själva kvantiteten av mitt smicker har gjort det urvattnat och devalverat.

Det har i svallvågorna efter Ola Olofssons JÄTTEkonstiga krönika hetat att det handlar om feminsim, detta med att säga­ eller inte säga att en ­kvinna är snygg eller ”jag har inga baktankar men jag gillar ditt hår” (*hjälp psycho alert*) ­Någon säger att det är icke-­feministiskt att säga till en kvinna att hon är snygg. Någon säger att feminister inte kan ta en komplimang.

Men det här handlar inte om feminism.

Feminism är lika lön och allt det där, ja ni vet.

Att Ola inte bör sitta på tåget och terrorisera oskyldiga kvinnor som försöker komma till jobbet ifred är inte en ­feministisk fråga.

Det handlar helt enkelt om en man som vill flirta, och det är okej, men då bör scenen vara­ en blaskig bardisk och ­tidpunkten 02:33.

Ola skriver förresten att han är lyckligt gift sedan tretton år tillbaka. Som om det någonsin har hindrat någon från att vilja ligga med en medium till fulsnygg kvinna.

Om jag någon gång träffar Ola på ett morgontåg och han känner ett (p)runkande behov att berätta att jag är medium till fulsnygg så hoppas jag att en brödstark med­resenär kan tyda att jag blinkar SOS i ­morsekod med mina ­medium till ful­snygga ögonlock.

Tack för pratet:

Foto: SR-MA-141
Batra.

David Batra sommar­­­­­pratade på midsommar­-dagen om sin tid som ung mobbare.

Jag höll mig hela vägen men snubblade på målsnöret. När Mikael, som fick sin mössa nerspolad i toaletten, berättade att han på gymnasiet fått vänner som respekterade honom började jag gråta. Det är så långt till gymnasiet.

Tack för säget:

Foto: HENRIK BRUNNSGÅRD
Hammar – modig.

Filip Hammar twittrade grovt och fick på medie­pälsen från alla möjliga håll. Allt ska inte tolkas bokstavligen. I sak har Filip givetvis rätt och det spelar ingen roll hur rik och mäktig och vit man och what not han är, att pissa på kungahuset på bröllopsdagen är modigt.

avMalin Wollin

ARTIKELN HANDLAR OM

Feminism