Trots rekordhöjning är pojkarna sämre

avMonica Karlstein

Killar får fortsatt lägre betyg än tjejer. Frejaskolan jobbar med normkritiskt tänkande för att vända trenden

1 av 3 | Foto: Colourbox
Det går sämre men bättre Killarna har fortfarande långt kvar innan de knappar in på tjejernas betygssnitt men i våras höjdes killarnas genomsnittliga meritvärde med 2,6 poäng.

Pojkar fortsätter att prestera sämre än flickor i skolan.
Regeringens jämställdhetsutredare är kritisk till att inget händer. 
Men på Frejaskolan i Gnesta har lärarna arbetat hårt för att vända trenden.

Förra året rekordhöjdes pojkarnas betyg. Ändå ligger de långt efter flickornas. Därför kommer jämställdshetsutredaren Svend Dahl att lyfta fram pojkarnas situation när han nästa år överlämnar utredningen ”Män och jämställdhet” till regeringen.

Han är kritisk till att förbättringen går så sakta och efterlyser krafttag.
– Vi har vetat länge att pojkar är sämre i skolan. På många skolor finns en antipluggkultur bland pojkar. Det som ger status är helt enkelt inte goda studieresultat, säger Svend Dahl och fortsätter:
– Samtidigt har många lärare större överseende med att pojkar är lite stökigare än flickor och sänker kraven på pojkarna. Även om lärarna gör det omedvetet riskerar de stereotypa könsrollerna att leda till att pojkar inte får det stöd och uppmuntran som de borde ha rätt till.
 

”Ett allvarligt framtidsproblem”

Svend Dahl beskriver problematiken som ett allvarligt framtidsproblem där pojkars dåliga skolresultat får allt större konsekvenser i ett samhälle där vikten av utbildning ökar.
– Alla skolor måste öka medvetenhet kring hur synen på pojkar och flickor ger eleverna olika framtidsmöjligheter. Pojkar som tillåts strunta i undervisningen riskerar att hamna i social utsatthet längre fram i livet, säger han och fortsätter:
– Jämställdhetsarbetet måste bli en central del i det gedigna kunskap- och erfarenhetsutbyte som redan finns mellan svenska skolor.

Positivt exempel

En skola som utredarna har diskuterat som ett positivt exempel är Frejaskolan i Gnesta, vilket tidigare rapporterats i DN. Där såg personalen en antipluggkultur där pojkar som intresserade sig för studier riskerade att bli retade.

Som en del av ett stort förändringsarbete tog en personalgrupp fram nya metoder för hur lärarna skulle arbeta mer normkritiskt. Där ingick en utbildning där de fick reflektera över sina egna förhållningssätt kring kön, etnicitet och sexuell läggning.
– I arbetsgruppen tittade vi på de omdömen som lärarna skrivit om eleverna och kunde utifrån omdömena avgöra om eleverna var tjejer eller killar. Då förstod vi hur viktigt lärarens bemötande är och hur det formar eleverna. I dag har vi ett helt annat förhållningssätt där vi aldrig sätter folk i fack, säger Maja Thorsén, biträdande rektor.
– Målet var att väva in det normkritiska tänkandet i undervisningen på alla plan. Inte bara för att killarna skulle få bättre betyg utan för att eleverna skulle få en bättre och mer tolerant arbetsmiljö där undervisningen utgår från individer och inte från kön.
Men bättre studieresultat fick de på köpet. Mellan 2010 och 2012 höjdes pojkarnas meritpoäng från 184 till 200 och glappet mellan flickor och pojkar minskade. Vårens meritpoäng sjönk något men de tror att nedgången beror på de nya betygsskalan.
 

Nolltolerans mot skojbråk

En rad åtgärder gjordes. Till exempel infördes nolltolerans mot skojbråk i korridorerna, något som pojkarna ofta sysselsatte sig med. Fler vuxna rastvakter sattes in så att eleverna skulle känna att det alltid fanns en vuxen som reagerade om någon blev felbehandlad.

På lektionstid praktiserades värderingsövningar och till exempel matteuppgifterna handlade inte längre bara om den homogena kärnfamiljen.

Sedan länge träffas också en förtroendegrupp bestående av Maja Thorsén, elevhälsan och ett par elevrepresentanter ur varje klass och utvärderar skolmiljö varje vecka.
– Vi är övertygade om att det är tack vare vårt normkritiska arbete som eleverna i dag är mer frispråkiga, ifrågasättande, vågar vara sig själva och får bättre studieresultat. Det här arbetet är en väl värd investering som vi alla tjänar på att upprätthålla.

ARTIKELN HANDLAR OM