”Vi måste börja feminisera vår värld”

RELATIONER

Läs chattet med jämställdhetspedagogen Ingemar Gens

Foto: Stressfälla Tova bjuder lillebror Elliot på kaffe och bullar. Flickor lär sig redan från barnsben att serva andra. Enligt jämställdhetspedagogen Ingemar Gens kan det förvandlas till en stressfälla senare i livet.
Foto: Ingemar Gens.

Ingemar Gens säger: Nu finns jag här.
Moderator säger: Då sätter vi igång! Första frågan kommer från Lisa:
Lisa säger: Hej, jag försöker verkligen stärka min lilla tjej och uppmuntra henne på alla sätt. Men sedan hon började på dagis vill hon bara ha rosa klänningar på sig och har plötsligt börjat akta sig för att smutsa ner sig och sånt. Vad ska jag göra?
Ingemar Gens säger: Det är förstås helt okay att ha rosa klänning, men det är det också att lorta ned sig. Se till att du aldrig blir irriterad för att hon blir smutsig, tvärtom var den som tar ansvar för att det finns rena kläder. Men, det är du som köper kläderna och alldeles omöjligt kan det inte vara att smyga in litet kläder med en annan färg.
Mia säger: Jag kommer på mig själv med att ofta berömma min dotter (storasyster, vi har en yngre son också) för att hon är duktig. Finns det en fara i det? VAd och hur ska jag säga för att hon ska förstå att det inte egentligen är prestationen det handlar om? Det liksom bara blir att det är den jag tar fasta på i beröm.
Ingemar Gens säger: Just att vara duktig är något vi berömmer flickor för, faktiskt är det bara duktighet och utseende som vi säger att flickor är. allt annat berömmer vi dom för att göra. Vi säger aldrig att pojkar är duktiga. Dom är snabba, starka, modiga eller vad nu vi tycker en pojke ska vara. Låt din flicka också få vara sådana saker.
säger: Min son är en mästare på att låta inställsam och får då hjälp med det mesta (av mig). Tex, gulliga du, kan du hämta ett glas vatten till mig? Borde jag försöka att bryta mönstret och hur i så fall?
Ingemar Gens säger: Absolut! Allt han kan göra själv tycker jag att han ska göra själv - om det inte är födelsedag eller något sådant. Han har redan hittat sätt att få sin vilja igenom utan att behöva anstränga sig. Det är maktutövning, ingenting annat. Gör tydliga överenskommelser som betyder att ni blir jämlika. Hamna aldrig i maktkamp, för i en sådan ska man inte vara med sina barn.
Lisen säger: Hej, jag har märkt att mammor ofta är för jämstäldhet på dagis och sånt, men att pappor kan bli ganska provocerade, varför är det så?
Ingemar Gens säger: Nja, det känner jag inte riktigt igen. Min erfarenhet är att de flesta föräldrar vill ha barn som kan mycket och inte är fast i sin könsroll.
Sara säger: Jag har en son på 4 och dotter på 2. Det första dottern gjorde när hon lärt sig krypa var att hämta sonens docka (som han aldrig brytt sig om), vi har verkligen tänkt oss för hela tiden så vi inte behandlar dem olika men hon är väldigt tjejig - klappas och kramas och jag kan tänka mig att hon kommer att få "tjejiga intressen", så att säga. Men hur gör man? Det är väl ändå inte rätt att hindre dem från att göra det de gillar, man kan väl inte mer än uppmuntra?
Ingemar Gens säger: Det är ju inte bara ni som är barnens omgivning. Det är omöjligt att ge akt på sig själv hela tiden och jag är övertygad om att vi, mer eller mindre medvetet, förstärker det som känns "okay" för könsrollen. Vill vi att barnen ska få en bredare sån, måste vi introducera dom i nya beteenden och förstås inte ta bort något. Barn är alltid utan skuld och kan bara bli en omgivnings förväntan. Var aktiv och visa med lust mer än det som dina barn förväntas göra eller leka.
Klas säger: Men allvarligt - ska inte flickor få vara flickor och pojkar få vara pojkar? Ibland tycker jag att ni jämställdhetsivrare går lite för långt.
Ingemar Gens säger: Suck, varför kan inte barn få växa upp till hela människor med en fullständig mänsklig repertoar? Varför ska de tvingas in i de här snäva könsrollerna? Det är snålt tycker jag. Barn är som punkare: De vill ha allt nu.
Fouladi säger: Hejsan! I vår skola är flickorna extremt favoriserade bland vissa lärare. Könet påverkar inte bara omdömet de har om en utan även betygen. Vad tycker du att man kan göra åt saken?
Ingemar Gens säger: Flickor är en skolas dröm eftersom de lyder och gör som läraren vill. Men en riktig skola ser till barnens behov och lär dom det dom inte kan. Om pojkarna inte kan sitta stilla får man lära dom det. Om flickorna sitter för stilla få man lära dom att man måste ifrågsätta också och inte alltid göra som man blir tillsagd. Be dina barns lärare förklara hur dom tänker och berätta för dom hur du ser på det hela och hur du önskade att det var. Anklaga inte utan försök få till en bra framgångsrik dialog som leder till förändring.
Stefan säger: Hej! Jag är kille, 33 år och snart färdig förskollärare med inriktning på genuspedagogik. Är jätteintresserad av de här frågorna. När jag har varit ute på praktik på olika ställen verkar det som om många förskolor kör lite genusprojekt då och då, men få som arbetar mera genomgripande – hur ska man få igång dem? Har du nåt tips på en bra föskola att söka sig till i Sthlms-området?
Ingemar Gens säger: Tyvärr, jag känner inte till någon i Stockholm.
Lovisa säger: Min son är tre år och har än så länge hela v repertoaren. Han leker med bilar, älskar glittertröjor, lagar mat, dammsuger, gillar nagellack och lego. har du något råd för hur jag kan arbeta vidare för att han ska få ha kvar hela världen som spelrum och inte snävas in till halva?
Ingemar Gens säger: Låt honom alltid få veta att allt som pojkar och flickor gör är något som är okay. Även när han upptäcker att det inte riktigt ser ut så utanför ert hem, så måste han få känna att det är i allafall godkänt och uppmuntrat hemma.
säger: hej! jag gillar att andripa saker teoretiskt... har du skrivit en bok om jämställd uppfostran, eller finns det ngn bok du vill tipsa om? /clara
Ingemar Gens säger: Min nya bok finns ute nu och heter: "Myten om det motsatta könet".
Jenny säger: Varför är det ändå mer ok att vara en pojkflicka än en flickpojke i samhället? Såklart vi ska stärka flickorna men samtidigt måste det ju uppmuntras med mjuka pojkar. Eller? Man kan ju inte bara jobba med det ena (känns som om det är mycke fokus på flickor)
Ingemar Gens säger: Samhället är maskulint och uppmuntrar alla att delta i de idealen. Så, en pojkflicka spelar efter den maskulina moralen baserad på regler och rättvisa och den feminina moralen om ansvar och relationer håller sakta men säkert på att glömmas bort. Jämställdhet betyder bara att vi håller på att göra kvinnor till män. En betydligt svårare uppgift vore att få pojkar/män att anamma feminina ideal, eftersom det skulle gå på tvärs mot samhällets tankar på ständig tillväxt och expansion. Jag tror det är absolut nödvändigt att feminisera vår värld och låta ansvar och relationer bli ledstjärnor.
Lemmy säger: Varför snackas det aldrig om hur synd det är om småkillarna? De stackarna tvingas spela innebandy med fjompiga plastklubbor, leka med färglada plastlok och slåss med smäckiga transformers i billig plast. Hur kul är det? Och vad ger det för bild av mansvärlden?
Ingemar Gens säger: Jag vet inte. Det är som om vi tror att pojkar blir som de blir alldeles av sig själva. Men deras kamp i hierarkierna är något omgviningen förväntar sig. Pojkar har lika litet skuld till sitt beteende som flickor. Det är vi i vuxenvärlden som har ansvaret.
Moderator säger: Då var det dags för sista frågan:
Liza säger: Hej Jag är en sjukt duktig mamma som precis gått in i väggen. Jag har sett en tendens till att min dotter är likadan. Hur gör jag för att rädda min dotter från utbrändhet?
Ingemar Gens säger: Låt hennes nej, verkligen betyda det. Se till att hennes ord är lika mycket värt som någon annans och se verkligen till att hon tidigt förstår att hennes behov är precis lika viktiga som någon annans. Hon har inte kommit till världen för att tillfredställa andras behov, inte heller sin mammas.
Moderator säger: Tack alla som har chattat - och stort tack Ingemar Gens!