”Jag blev en parodi på en uttråkad hemmafru”

Christinas mammaledighet blev en pina

RELATIONER

För många är mammaledigheten är den underbaraste perioden i livet.

Christina Fröjdlund, 33, tyckte tvärtom.

– Jag fasar redan för hur det ska gå med barn nummer två, säger hon.

Foto: Annette Friberg
Skamfyllda känslor När Christina Fröjdlund hade varit hemma med sonen Melvin i sex månader kom ledan. Hon tyckte alla dagar såg likadana ut och saknade samtal om annat än bebisar. Men att inte älska mammaledigheten är tabubelagt. – Jag vill inte att andra ska tro att vantrivsel under mammaledigheten är samma sak som att inte älska sitt barn, säger hon.

Christina Fröjdlund var hemma med sonen Melvin i ett år innan maken tog över.

De första tre månaderna var mest en rörig nybörjartid. Efter ett halvår kom ledan.

Svårt att dra i gång något nytt

– Det är så mycket rutiner med småbarn. Alla dagar såg likadana ut. Vi gick på promenad, fikade, gick hem och sen skulle det diskas och röjas. När min man Tobias kom hem kunde jag inte sluta babbla, jag var så glad att få lite vuxenkontakt. Jag blev som en parodi på en uttråkad hemmafru, säger hon.

Folk runt omkring rådde henne att hitta på fler aktiviteter.

– Men som förstagångsförälder var det inte alltid lätt att dra i gång stora projekt och åka över halva stan med en liten bebis. Allt från babysitter till barnvagn skulle med. Dessutom var jag så trött att jag oftast bara pallade en aktivitet om dagen.

Kände sig skamsen

Räddningen var en bra mammagrupp som hon träffade en gång i veckan.

– När Melvin var nyfödd var det skönt att ta upp olika tankar och frågor jag hade. Fast med tiden började jag längta efter att prata om något annat än bebisar.

Christina kände sig exkluderad från jobbet som projektledare och it-support. Redan när sonen var tio månader började hon arbeta en dag i veckan.

– Det var skönt att sätta mig in i jobbet igen. Vid det laget var jag så trött på vardagstristessen att jag ville byta lägenhet. ”Får jag se de där fyra väggarna en gång till så spyr jag”, tänkte jag.

Att tycka att det är tråkigt att vara mammaledig är tabubelagt och Christina hade skuldkänslor, mest gentemot Melvin. Men också för att hon var otacksam och inte kunde njuta av världens bästa föräldraförsäkring. Däremot hade hon aldrig några problem att prata öppet om vantrivseln, även om ingen annan tyckte som hon.

– Tvärtom, jag har haft karriäristväninnor som inte velat gå tillbaka till arbetet för att de tycker att det är så mysigt att vara hemma.

Älskar sin son

Även om Christina intalade sig att hon inte brydde sig om vad folk tyckte, så gjorde hon det ibland.

– Jag vill inte att andra ska tro att vantrivsel under mammaledigheten är samma sak som att inte älska sitt barn. Så är det naturligtvis inte. Även Tobias började drabbas av samma leda efter några månader som hemmapappa.

I dag går sonen på dagis, där han stormtrivs, och Christina beskriver vardagslivet som jätteskönt. Men i sommar kommer barn nummer två och hon bävar redan för hur det kommer att gå.

– Preliminärplanen är att jag ska vara hemma i tio månader och Tobias i sju månader, så att det blir lite kortare tid för mig hemma. Jag hoppas att det blir bättre den här gången eftersom jag är mer erfaren som mamma. Nu har jag kanske lättare att slänga in båda barnen i bilen och dra på spontan utflykt när tristessen blir för stor.

De uttråkade mödrarna i Desperate housewives - succéseriens antihjältinnor

Bree Van De Kamp

Edie Britt

Lynette Scavo

Susan Mayer

Terri Herrera Eriksson ([email protected])