”Mamma är värst”

Läsarnas berättelser om att vara den som inte hittat någon

RELATIONER
Foto: AP
Singeln Bridget Jones har en ensam hemmakväll.

Pia

– Jag bröt själv mitt nio år långa förhållande. Nu, sju år senare, är jag singel, äger eget radhus, är såå duktig, klarar mig själv.

Men ensamheten finns runt knuten, jag känner mig inte så himla stark och lycklig i min singelrelation längre.

Det känns nästan som att det är nåt fel på mig, som om folk undrar vad det är med mig eftersom jag fortfarande är singel. Det värsta är att barnen undrar lite, även de.

Ibland när jag går till min bästis väljer jag andra vägar, det känns knäppt att gå samma väg förbi villorna där alla bor parvis. Känns som folk tänker "Där går Pia igen, alldeles ensam med sin hund " och det är ruskigt att känna så.

Det är sjunde året jag semestrar på landet hos mina föräldrar och det börjar bli lite tjatigt att vara ensam med barnen, faktiskt. Jag älskar mina barn över allt annat, men jag ser att de saknar en mer familjär situation "

Båda mina bästisar har träffat varsin snubbe som de hänger ihop med som ler och långhalm. Jag är ofta med dem på middagar, men hur kul är det i längden? Man pallar väl ett tag till, men åhhh så segt det är.

Elin

– Vänner har svikit mig, undan för undan, när de stadgat sig och fått barn eller fått bonusbarn på köpet. Jag har svårt att ta kontakt, det är som om jag får låsningar och känner att jag inte duger som jag är. Den enda som behandlar mig som om jag vore stadgad är min egen syrra. Hon är ändå gift och har en liten dotter på 1/2 år.

Jag är tacksam för att hon inte ger mig ett ultimatum kring vänskapens vara eller icke vara, om vänskapen ska finnas kvar även om jag är den ständiga singeln i de flestas ögon...

Mattias

– Jag är singel sedan 1,5 år tillbaka. Samtliga kompisar är sambor, letar efter hus och planerar hela livet tillsammans. Jag lider väl inte jättemycket av det, men visst finns det inget bättre än att älska någon. Den som har mest bekymmer är nog min mamma trots allt. Hon anser att jag ska sänka kraven, men VARFÖR? Jag kommer aldrig att vara dum mot mig själv för att vara snäll mot min mamma. Det löser sig förr eller senare.

Sofie

– Många av mina kompisar är tillsammans med en kille /tjej bara för att man ska ha någon. Jag hängde ihop med 5 tjejer men idag är alla sambor och ibland kan jag känna mig i vägen när vi ska ha fest tillsammans. Alla respektive är med och självklart blir jag ensam.

Dom tjatar och frågar mig när jag ska träffa någon och att det snart är på tiden, men varför ska man stressa? Det jag blir så trött på är när folk kollar snett på en för att man har följt med en kille hem på ett "one night stand", men vi singlar har ju också behov...

Camilla

– Visst är det jobbigt att vara den enda singeln bland idel par! Det är så enkelt för dom att vräka ur sig ”Skaffa dig en kille nån gång, så kan vi ha kul alla fyra”. Vad då alla fyra, varför kan inte jag räknas, även om jag inte har en kille? Man blir ju inte direkt hembjuden nån fredagskväll. Som väninna får man komma på vardagar, och gärna då kompisens kille är på jobbet. Jag är så trött på detta!