"Min pojkvän hatar min släkt"

Läs senaste chatten med Eva Rusz

RELATIONER
Foto: Per Björn
Eva Rusz.

Eva Rusz säger: Hej nu finns jag på plats!

Moderator säger: Då sätter vi igång! Tänk på att inte ställa för långa frågor, då får de inte plats.

Gabbe säger: Hej Eva. Jag lever sedan ett år tillsammans med en annan man, och den mannen har två barn på elva och tretton år som bor hos honom varannan helg. Nu är det så att de vägrar acceptera att hans far har ett homosexuellt förhållande, och jag märker att min man blir osäker. Han älskar mig, det lovar han, men funderar ändå på att bryta upp. Vad kan jag göra för att hjälpa situationen till det bättre? Jag vill inte att någon inblandad ska behöva bli ledsen, varken han, jag eller barnen.

Eva Rusz säger: Hej, jag tror du får se det som att ni tillsammans, du och din man med hans barn och eventuellt någon utomstående, får hjälpa till att lösa detta. Att "fly", det vill säga backa och göra slut, finns det väl ingen anledning att fundera på. Ni har hittat varandra, älskar varann och bor ihop. Däremot är hans barn i känsliga åldrar, och frågan är om det varit officiellt att han är homosexuell länge eller om det nyligen blivit offentligt? Hur ser deras mamma på Er relation osv? Barn är "elastiska", det vill säga de kan förändras om de får tid till att integreras och förstå olika saker. Det finns många homosexuella par som får vardag och barn att fungera, fast man inte har levt som öppet homosexuell förr. Kan ni inte kontakta RFSL eller liknande och be om råd hur ni kan tackla detta? Och undersök också hur barnens tankar ser ut? Vad säger deras mor? Vad säger deras kamrater? Börja alltså att med ta tag i nuet med barnen, och se det som en längre process som får ta sin tid men inte skall behöva söndra mellan Er i Er familj. Ge gärna exempel till barnen om andra kända personer som lyckats komma ut och får sina nya relationer att fungera! Det kommer lösa sig med tiden, jag önskar Er all kraft just nu!

anna säger: Hejsan Eva. Jag blir svartsjuk varje gång min pojkvän sedan tre år säger att han tycker en kändis är väldigt snygg. Dels för att jag vet att de flesta killar som tycker att en tjej är snygg även vill ha sex med denna. Sedan hjälper det ju inte att kändisarna alltid är med i en massa filmer, tidningar och tv överallt hela tiden. Jag vet inte varför jag känner mig så illa till mods då. Har du något råd?

Eva Rusz säger: Ja, för det första så skall du skilja på fantasier och verklighet. Att tycka kändisar är snygga är inte samma sak som att man vil ha sex med dem. Snarare är det lite tonårsbeteenden din kille håller på med, och som han bör lära sig i att hålla inne med. Han skall inte provocera dig med sina fantasier, och du skall inte tillåta dig att gå igång på dem. Säg till honom att sluta med att berätta vilka han gillar och så vidare, och ta ett eget ansvar och sätt dig över det. Eller om han säger så, så kan Du pröva att skämta med honom och be honom fantisera om dig och om vad ni kan göra sexuellt istället om/då han sätter igång.

Anonym säger: Jag drabbades av en depression och förlorade min sambo i samband med detta. Nu efter ett par månader med samtalsterapi mår jag betydligt bättre. Jag och min sambo träffas som kompisar och jag känner att jag vill ha honom tillbaka om några månader men vet inte hur jag ska göra för att få honom att förstå att det inte kommer att bli som förut. Några tips?

Eva Rusz säger: Försök att för dig själv sammanfatta vad du har lärt dig om dig själv under terapins och sjukdomens gång. Berätta sedan för honom om dina insikter, och be honom att berätta om både sina rädslor och om vilka behov han har i en eventuell ny relation. Ta tid på er. Samtala också om allt som var bra. En depression utlöser en mängd negativa framtidsförväntingar, och dessa kan du berätta om hur de har förändrats men också hur de faktiskt påverkade dig då du var riktigt nere.

Mr M säger: Hej, jag är en 26-årig kille som har gått fram och tillbaka med min flickvän fem gånger. Jag gör slut så fort det börjar kännas för allvarligt, men i själva verket är det min drömtjej. Nu har hon fått nog, varför får jag de här svängningarna? Och vad kan göra för att bli av med dem?

Eva Rusz säger: Det bästa du kan göra är att lära dig att inte göra slut då du börjar tvivla. Håll inne med dina göra-slut-beteenden. Stanna kvar fast du en stund har ångest inom dig, för ju mer du undviker att komma nära, desto mer problem vidmakthåller du. Skriv ner dina tankar när du inte är rädd, de tankar som brukar komma eller dyka upp när du vill dra. Öva dig i att ifrågasätta dem, och dess relevans, detta beteende har ofta med olika känslor att göra med, ibland sedan man var liten. Man kanske omedvetet är rädd att den man gillar kommer att försvinna, och då blir det en reflex att dra tillbaka sina känslor för att undkomma eventuell smärta. Du skall alltså öva dig i att testa om dina rädslor stämmer, genom att försöka coola ner dig och stanna kvar.

Karolina säger: Tack Eva för den här chansen!Trodde jag var vän med mitt ex, vi hade kontakt efter att det var slut, via telefon och mail. Vi råkade ha sex när vi träffades igen, och jag ville ha en förklaring. Han blev lite sur och sa att jag borde gå vidare bara. Vi har nu smått börjat ta upp kontakten igen, men han flyttar snart till annan ort. Jag vill fortsätta kontakten, men inte vara efterhängsen. Hur ska jag göra? Finns det någon chans att det i framtiden kan bli vi, på andra villkor? Ska man tänka på något särskilt då?

Eva Rusz säger: Hej! Jag tror det bästa du kan göra är att först försöka formulera vad du vill och har behov av. Sedan bör du berätta det för honom. Strunta i att sätta etiketter på dig själv om att du skulle vara "efterhängsen". Du gillar ju honom och det bör han kunna vara glad åt. Du kan också rakt ut fråga honom om han också kan tänka sig att vilja vidareutveckla er relation igen. Tankeläs honom inte, sträva efter att uttrycka vad du vill. Berätta hur du kan tänka dig att er kontakt skulle kunna upprätthållas då han flyttar och så vidare. Stå på dig! Be inte om ursäkt för dig själv!

O säger: Jag kan inte gå vidare. För ett halvår sen tog det slut mellan mig och min flickvän eftersom hon inte kunde släppa några misstag jag gjort (dessa misstag är egentligen inga stora saker, ingen otrohet, elakhet eller liknande, bara några situationer hon tycker jag borde agerat annorlunda i, och jag har bett om ursäkt tusen gånger). Poängen är att hon sagt till mig att jag är den hon älskat mest någonsin och att hon inte känt så för någon tidigare, borde då inte detta kunna gå att gå vidare ifrån? Men hur går jag vidare, jag stöter bort andra och tänker bara på henne?

Eva Rusz säger: Ja, man kan tycka om att om hon älskade dig så mycket som hon säger så borde hon kunna förlåta och även våga satsa igen. Problemet verkar ligga ganska mycket inom henne, och om hon inte lyckas lösa detta så måste du på sikt ge upp henne. Kontakta henne igen. Försök ta en situation i taget av det som inträffat, och diskutera den klart. Då kommer du att både få en känsla för, och en tanke kring, om hon kan förändras, om hon vill det eller ej. Dessa insikter kommer antagligen att kunna hjälpa dig på sikt. Antingen blir det ni igen eller så kan du släppa henne en gång för alla!

sara säger: Hej Eva, jag undrar vad det kan bero på att jag, varje gång jag träffar en ny man som avgudar mig, tröttnar på honom efter ett par månader. Allt kan vara "perfekt", eller näst intill, ändå tappar jag intresset efter ett tag. Jag har kommit på att någon annan än jag själv kan göra mig lycklig, eller kan det hänga ihop ändå?

Eva Rusz säger: Hej, läs min bok "Varför väljer jag alltid fel partner" (Prisma), den förklarar exakt sådana fenomen. Mycket av det du upplever hänger ihop med olika sätt vi hanterar tankar och känslor kring att komma nära andra. Din självbild tror jag är inte så bra, och då kan man stöta bort det "perfekta" det gäller att förekomma istället för att förekommas och så vidare. Öva dig att stanna kvar fast du tröttnar, gör inte slut. Skriv ner vilka fina egenskaper du lägger märke till i början av relationen och ha dem med dig i fickan så du kan läsa dem då du börjar tvivla och så vidare. Det finns många övningar i boken du kan ha nytta av!

HSB säger: Jag och min sambo har mer och mer sällan sex. Detta på grund av att hon verkar ha mindre lust än förut. Detta är jobbigt för mig eftersom jag har en ganska stor aptit själv! Vi har precis flyttat till en ny större lägenhet och allt är underbart i övrigt, det är bara det sexuella jag saknar. Hon har haft en enorm sexuell aptit förut, hur kan det bara avta helt plötsligt? Hur tar jag upp frågan med henne?

Eva Rusz säger: Fråga henne utan att att anklaga. Visa att du strävar efter att förstå, inte anklaga. Stress kan bland annat leda till dippar i sexlusten, eller oro av något slag.

Moderator säger: Då var det dags för dagens sista fråga.

släktproblem säger: Hej! Varje gång jag och min pojkvän blir bjudna till min familj och släkt startar världens gräl om varför han "måste" besöka dem som han tycker så illa om. Hur ska jag få min pojkvän att förstå att det betyder mycket för mig att han följer med, och att de är en del av mig som jag vill ha kvar? Min familj och släkt har aldrig gjort min pojkvän illa. De försöker göra allt för att bli omtyckta, men utan resultat. Det handlar om att vi ska träffa dem max en gång per månad.

Eva Rusz säger: Ja, det är ett vanligt problem som bör lösas. Livet ser ut så att vi ibland inte gillar alla människor eller situationer men får lära oss "gilla läget", det vill säga en gång i månaden bita ihop och umgås. Det är en barnslig reaktion din kille har, tala med honom om vad det egentligen är han tror eller tycker? Finns det i såna fall "fog" för det han tänker? Eller kräv helt enkelt att han går med utan att bråka och låtsas allt är ok. Man kan faktiskt "spela ett beteende" som sedan i bästa fall kan smitta av sig så man internaliserar det till att bli "normalt" på sikt!

Moderator säger: Då är tiden ute för dagens chatt. Tack Eva, och tack alla ni som har ställt frågor!

Eva Rusz säger: Tack alla som chattat och velat chatta.

Vi hörs nästa vecka igen!

Kramar

Eva

ARTIKELN HANDLAR OM