En mästerlig polkalektion

RESA

Så gör mästaren grisar i Gränna

1 av 3 | Foto: per björn
världsmästare Lars Hopf ger Aftonbladets reporter Nina Hampusson en lektion. På onsdag den 25 juli är det dags för årets VM.

Drygt 99 procent socker. Upphettat till 148 grader celsius. Format till perfekta stänger på 50 gram styck.

Så bakas en äkta Grännapolkagris av Lars Hopf – 20 år och världens bästa polkagrisbagare. Resa fick en lektion i den svåra konsten.

Det är hett inne i kokeriet och lyckorusiga getingar surrar runt i sockerångorna, ungefär som ungarna ute i butiken. Med stora ögon vinglar de mellan fullastade bord.

Andra står andäktiga på läktaren och tittar på när Lars showar med den fyra kilo tunga degen. I?dag assisterad av en novis i form av Resas reporter.

Brunaktig deg

Degen är mjuk och brunaktig. Handskarna vi har på oss är insmorda med olja för att inte kladda fast i sockret.

– Varje moment måste gå väldigt snabbt. Degen får inte bli hård.

Lars greppar massan i en enhandsfattning och drar ut den. En svår manöver visar det sig när jag provar själv. Degen klumpar sig och jag tappar nästan greppet.

Sedan är det dags för färg och smak – den knappa procent av polkagrisen som inte är socker.

Förklarar hela tiden

Samtidigt som Lars jobbar förklarar han vad han gör.

– Vi är de enda som har öppet så att kunderna får vara med och känna dofterna.

Lars tror att de öppna dörrarna och vanan vid kundkontakt gav honom försprång i förra årets VM. Det och hans perfekta grisar. En polkagris ska väga 50 gram prick – det avgjorde.

– Alla finalister var riktigt bra. Det var bara fyra grisar som vägde exakt 50 gram. Alla var mina.

Lars lägger snabbt på de röda ränderna. Det är dags att börja rulla.

Naturligtvis är det som ser enkelt ut allra svårast. Varje stång är från början närmare metern lång. När den är lika tjock hela vägen klipps den av. Och plötsligt har jag dubbelt så många stänger att rulla.

– Det blir alltid bra i slutänden, oavsett vad som händer på vägen, lugnar Lars.

Hans chef Bertil Persson kommer in. Det är första gången hans kokeri, Cathannas, tagit hem VM-pokalen.

– Lasse är väl värd vinsten. Han är den bäste bagare jag träffat.

Få kvinnor jobbar som bagare, men en dam finns ständigt närvarande – Amalia, polkagrisens moder, är alla bagares idol.

– Att ballongfararen André har fått ett eget museum i Gränna och inte Amalia är skandal, säger Bertil.

Klarar kontrollen

Mina polkagrisar är klara. Lite ojämna, men jag får VG av världsmästaren och alstren går faktiskt vidare ut i butiken.

Under tiden startar Lars och Bertil nästa kok. Det är en del smågnabb, och många skratt.

– Det viktigaste är att man har roligt när man jobbar. Annars blir det inte gott, säger Lars.

Stortest av polkagrisar

Guide/ Gränna

Nina Hampusson