Skilda världar i Bombay

RESA

I stadsdelen Colaba lyx och fattigdom, modernt och förfallet

1 av 7 | Foto: Andrea Björsell
Det är liv och rörelse dygnet runt i Colaba. På dagarna leker barn för fullt på gator som på kvällarna förvandlas till platser där det förekommer en del kriminalitet.

Bombay är kontrasternas stad. Här kan du sova på lyxhotell för tusenlappar – och i nästa stund kliva över en människa som sover på trottoaren.

Följ med till den sjudande stadsdelen Colaba.

Det är inte konstigt att Bombay känns som en exotisk myllrande myrstack där vad som helst kan hända. Indiens folkrikaste stad har nämligen fler än 12 miljoner invånare – och dag som natt pågår vardagen på gator och trottoarer, i välpolerade medelklasskvarter och längs motorvägen där familjer bor under sina uppspända presenningar.

Här dansar Bollywoods superkändisar till pulserande västerländsk musik på de hetaste klubbarna, bleka turister irrar på gatorna med guideboken i högsta hugg och skumma figurer gör affärer i bakgatornas mörker.

Bombay har allt – och allra mest finns i stadsdelen Colaba.

Runt Colaba causeway breder kvarteren ut sig som en tillrättalagd miniversion av Bombay. Det är hit de flesta turister kommer, vare sig de ska stanna ett tag eller bara bo här en natt för att sedan åka vidare. Här kan man bo på enkla backpackerhotell för en femtiolapp, äta middag för en spottstyver och köpa alla souvenirer man drömt om att hitta i Indien.

Men det är bara ena sidan av myntet.

I Colaba ligger också lyxiga shoppingcenter, restauranger så dyra att de flesta indier bara skulle skratta åt priserna, och Bombays mest fashionabla hotell.

– Det här är vår favoritstad i Indien. Det är så vackert med alla gamla byggnader från kolonialtiden och kontrasterna mellan nytt och förfallet, traditionellt och modernt, rikt och fattigt, säger Vicki Black, 58, från Washington.

Hon och maken James, 57, har rest runt i två veckor och bor sin sista natt i Indien på Taj Mahal Palace & Tower.

Det tar bara några sekunder för svettfukten på huden att torka när man klivit över tröskeln in i hotellets blänkande marmorlobby. Luftkonditioneringen hörs knappt men är löjligt effektiv.

Vicki Black har sjunkit ner i en fåtölj för att pusta ut en stund.

– Vi kom faktiskt hit för att gå på bröllop. För fyra år sedan hade vi en utbytesstudent från Dehli och nu när hon skulle gifta sig bjöd hon hit oss. Festen höll på i fyra dagar, nästan som i filmen ”Monsunbröllop”!

Vicki och James Black är typiska gäster på hotellet. Vita, medelålders och prydliga.

Här kostar en natt i det enklaste dubbelrummet 2 500 kronor. En mindre förmögenhet jämfört med de 65 kronor man får betala för ett enkelt dubbelrum på Seashore Hotel, ett par kvarter neråt gatan. Och en helt annan värld om man jämför med det liv som pågår alldeles utanför de vackra glasdörrarna.

Från morgon till kväll vallfärdar turister till Gateway of India, den enorma utsmyckade triumfbågen som anses vara Bombays främsta sevärdhet. Här kopplar man av med en glass i solen, tittar ut över vattnet och om det är skymning eller söndag – trängs med hundratals indier på utflykt.

Turisterna lockar till sig tiggare, så här samlas fattiga familjer för att tigga pengar till mat. Barnen leker bland flaxande duvor och en flicka försöker envist binda doftande blomsterarmband runt européernas handleder för att sedan be om något att äta.

– Det här är en historiskt viktig plats. Här lade Ostindiska kompaniet till när de kom hit, säger Subhash Agrawa, 25, och pekar ut mot vattnet.

– Men allra vackrast är staden faktiskt sedd från luften på natten. Då ser man centrum som ett pärlband av ljus.

Väninnan Neha Gupta, 21, bara suckar.

– Åh, vad trångt det är, utbrister hon.

Hon är på besök i Bombay och Subhash Agrawa visar henne runt. Hemma i Dehli är det aldrig så här mycket turister, förklarar hon.

Colaba är för det mesta ett tryggt område att visas i. Dag som natt rör sig människor på gatan. Om kvällarna myllrar shoppingsugna backpackers bland marknadstånden på trottoaren och folk trillar in och ut på barer och restauranger.

Men de senaste åren har det börjat hända allt mer.

Sexhandeln har spridit sig hit och den som vill köpa droger behöver bara lyssna efter kodordet ”massage” eller fråga vilken ljusskygg figur som helst.

– Visst, det är lite farligt i de här kvarteren, men på ett sätt som samtidigt är lite kul och spännande, säger Deblina Chakrabarty, 25.

Hon är född och uppvuxen på Bombays gräddhylla, Malabar Hill, och jobbar på en av Indiens nya och coola tv-kanaler. Hon sitter på sitt favoritkafé och dricker iste med mangosmak tillsammans med väninnan Natasha Irani, 25. Det behövs när man har shoppat en hel dag.

– Jag älskar Colaba! Byggnaderna, alla de gamla art deco-husen som ligger längs vattnet? Den här stadsdelen är liksom allting på en gång.

Deblina Chakrabarty och Natasha Irani kommer ofta till Colaba för att gå på klubbar på kvällarna – men framför allt åker de hit för att shoppa, både i de fina butikerna och på gatan.

– Den enda skillnaden mellan oss och turisterna är att vi gör bättre fynd, säger Deblina Chakrabarty och skrattar.

Ett av hennes favoritställen är The Courtyard, en exklusiv liten galleria som ligger avsides med utsikt över slumkvarter och guppande fiskebåtar.

När vi kommer dit sitter männen på rad och småpratar i skuggan utanför. Luften är tung av den fräna doften från kvarterets offentliga urinoar som ligger ett par meter bort.

Kontrasten blir chockartad när man kliver över tröskeln: en sammanbiten dörrvakt i uniform, sval marmor och total tystnad. Här har några av de mest framgångsrika indiska modeskaparna slagit sig ihop för att sälja sina kreationer, bland andra Narendra Kumar med sina färgstarka västerländska plagg med indisk touch.

– Han är väldigt ”up and coming” just nu, säger expediten Batul Keriwala och visar en skjorta i knallturkost råsiden.

Här finns också Rabani & Rakha som gör överdådiga moderna versioner av traditionella indiska dräkter. Prislappen: runt 10 000 kronor för en dräkt.

Betydligt billigare kan man handla på gatan.

Colaba causeway kantas nämligen inte bara av sovande tiggare, restauranger och ett hinduiskt tempel. Trottoarerna är trånga gångar mellan de överfulla marknadsstånden där försäljarna tar varje chans att prångla ut sjalar, träelefanter, bomullskjolar med paljetter, kuddfodral och pärlhalsband.

Här hittar vi familjen Ringqvist. De har varit på solsemester i Goa och passar på att shoppa de sista souvenirerna innan de flyger hem till Stockholm igen.

–Ì´0;Det är väldigt annorlunda att resa i Indien, säger Ellen Ringqvist, 40, med armen om axlarna på dottern Ellen, 9.

– Och Colaba? Jag tror att man antingen hatar eller älskar det. Men vi är alldeles fascinerade.

Sedan sänker sig det varma mörkret över Colaba causeway. Men tro inte att staden somnar för det.

Läs också:

Lisa Jannerling, Andrea Björsell

ARTIKELN HANDLAR OM