Sri Lanka är tillbaka!

Uppdaterad 2013-01-16 | Publicerad 2010-03-18

Diggy Hicks från London och pojkvännen Sander slappar på stranden i Unawatuna.

Först kom tsunamin, ­sedan kriget.

Men nu är det dags att lära sig namnen Negombo, Hikkaduwa och Unawatuna igen.

Sri Lanka är redo för din nästa solsemester.

Det tar inte många timmar förrän vi får vårt första ”tack”. Det blir sedan rätt många under vår vecka i Sri Lanka.

– Tack! Tack för att ni skriver om oss. Tack för att ni kommer tillbaka, hälsar poolpojken på hotellet i Hikkaduwa med ett leende.

Det gör tuktukföraren i Bentota också, liksom restaurangägaren på stranden i Beruwela.

Svensk storsatsning

Inbördeskriget har slitit hårt på folket vid semesterorterna längs den sydvästra kusten i Sri Lanka. Det är är den svenska chartern planerar för en storsatsning till vintern.

Tsunamin tog 35 000 liv här, betydligt fler än i Thailand. Och uppbyggnaden efter katastrofen hann knappt inledas förrän inbördeskriget kom – och tog ännu fler liv.

Sri Lankas folk har lidit i över fem år. Men nu hoppas man att skandinaverna återvänder, britterna försvann aldrig ens under kriget och även en del holländare och tyskar har hållit turistbranschen med nöd och näppe ovanför ytan.

För många, som för Ananda Gunamuni på strandrestaurangen i Beruwela, har det ändå mest handlat om att överleva och att vänta in bättre tider.

– Jag startade restaurangen ett år ­efter tsunamin, berättar han. Men precis när det börjat fungera kom kriget.

Tror på framtiden

Hur han lyckats gå runt de senaste åren är en gåta. Till och med när RESA hälsar på mitt under högsäsongen är det nästan tomt – både på stranden och i Ananda Gunamunis lilla restaurang.

51-åringen är ändå glad att freden kommit – nu väntar han på turisterna.

– Jag är säker på att det kommer att blomstra igen, redan nästa vinter.

Det känns inte särskilt orealistiskt. Det känns som att Sri Lanka har något unikt att visa och de få svenskar vi möter är – samtliga – sålda.

– Vi har varit i Thailand också, men aldrig mer, berättar Monica Månsson från Rossön i Ångermanland.

Symaskin och tuktuk

Hon, sambon Eskil och bästa vännerna Ragnhild och Nils Eriksson, tillhör det fåtal svenskar som trotsat kriget och återvänt nästan varje år.

Relationen med landet började året före tsunamin, då de fyra blev bekanta med en guide. Tsunamin förstärkte vänskapen och Monica berättar nu att den med åren utvecklats till rent familjär. De ångermanländska familjerna har dessutom hjälpt guidens familj ekonomiskt under de svåra åren.

En symaskin till den skräddande sonen, bidrag till studier och till en tuktuk…

Men maten då, ingen risk för dåliga magar?

– Nej, den är fantastisk! Och här går man inte upp fem kilo heller, som på Kanarieöarna.

Häftigare än Thailand

Under en vecka i Sri Lanka bjuds RESA på landets många kontraster. Vi får uppleva både berg och strand, fascineras över mil av vidsträckta, prydliga teodlingar och får också en vink av den täta djungel­ som naturfilmaren Jan Lindblad på sin tid gjorde till sin egen. Vi säger god morgon till aporna på hotellets gård... och i nästa stund studerar vi vördsamt en Buddhafigur i ett tempel.

När vi sammanfattar veckan, på den sydligaste charterorten Unawatunas avslappnande strand, konstaterar vi att Sri Lanka bör ha goda möjligheter att på nytt bli en svensk solfavorit.

Prisbilden är låg, stränderna tillräckligt bra (om än det förrädiska vattnet skrämmer lite) och för den som orkar med långsamma transporter (vägnätet är rätt uselt) väntar utflykter långt häftigare än motsvarande i Thailand.

Följ ämnen i artikeln